Sida 630 i originalet

630 [Haifans förwarande.] cd) för unga, odj nygifta Ijiiftrur; £mar mib tor odj i gemen tî;et act;ta§, at man tör begynna fad) ta od) febermera alt mer ed; mera yåöfaé, tit tljefj frafterna forbra at man od) få fmåningom fPal ätermäuba; men id'e tmftigt. £marföre i betradrfaube af tt;etta näftföregåenbe âr Kittel. Ijiuab t)dr fôrftaê meb raff etter vo at fig äriubra, nâml. tljeti foin tIje mafanbe böra åtninta, förutan l)milfeu Ijälfait bortutiftaS; od) tör jämfaS emet rörelferna od) arbeten, att efter ettS a Iber ed) ämbeten, faint aimer titfäKigbeter; altib få IciganbeS at tt>en ene lernen få mal bmilar fern tt)en aitbre, t)iuitfet baft ffer meb fittian&e yå jämngeba bättfar etter ftelar; bätre låga an for l)öga; Unbertjben ligganbe; etter åittå fitarare ed) tätre meb framltitanbe uitber fittiaubet; COieu meb ftåenbe är far= tigit ed) ffabeligit. 4: Classen om VDaFo od> fömtt. ©em tt)et är en mäd)ta uuberbar förening emellan @ i äten ed) Ereppen, få är od) emellan mafanbe ed) fefmanbe; ti) tt)em förutan eller od) orätt jämfa(u)be, liber fmåra båbe Eroppeu od) fiiteit; tl)erföre måfte bägge betar noga anfaS od) i ad)t tagaS, at måttan eintet, ffer, få niycfet giörlf mara utåitbe; ty od) l)är mib är en åtfEittuab i aitfeenbe fil åtPer, temperamenter, ämbeten od) wanan; loaraitbeS tt)en mafeul)et gob od) byr, font t)älter en friffer, fry od) qmider at, efter en rolig föniit, uträtta alla fyfjlor fem E)öra båbe tit fiat od) fropp, od) ftuter fig meb böjelfer til fö nui, när tibeit italfaS. 2) ed i anfeeitbe til ålbevn, få är mafanbe, font mydfet är, ffabeligit för fmå barn, befmärligit för itngbomen, od) et tecfit för ilje gamle at ålberbemeuö främyor nalfaS, fom äro iblanb flera, at mafua när fogetn ft linger. S aitfeenbe til temperamentet, få funna ClioIerici od) melancholici, intet få länge od) fött fofma, utan mera mafa; bod tit ffaba; äit Sanguinei od) Phlegmatici ; äfmeit tl)e font Ijafma at beftriba angelägna fyfjtor, od) qmäljaS af biupa taufar, p. p. tt)e äro mäft mafanbe. VDanen giör od) mycfet tit fafeit, ty fom= Iige förmå, utan ffaba, mafa många refor längre, ja! t)ela 2 et. 3 byguen, äit anbra, fem fomubrygc äro; .jpmilfen mana at i I)aft ombyta, tljet är intet gobt. 5)ocf är gemenligeit bätre, at mäitja fig mara bittiba mafeit um morgonen, än fem in yå qmälteit; ty tf>et Iyber få et gamult erbqmäbe: Vtîorgonftunb Iqar gnlb i mun. ■pmab Qomnen angår, fem är ftörre freina, ed) fåbait @ubS gåfma, ftörre äit tt)en uttataS fan; @å är af tljet föregåettbe at finna, t)uru Iydlig tljeit är font åtuiuter ett rolig fount; längre för tt)em fom barn od) i nttga åren tefma, men fortare för tfiem gantleitt; maraubeé onöbigt