Sida 777 i originalet

[ Amuleta.] 777 SCt famttfda til tt)et, font Theoph : Paracelfus OcEj Cornel: Agrippa, utt tfjeraë ftrifter fratnmifa out tfje ftora !rafter, fom fåbane Amuleta åga; ttjet more ft)ub; §mab Gocclenius odj Lotichius framföra ont fåbant, är et) IjeIIer rid)tigt; emeban alle fffefje förenämbe äro af mångom ogtllabe, v. g. Bodino, Delrio, Conringio, Cafp: à Rejes, Thuano, Schoto, Schrodero, etc. SJtan met od] tfjet, at tf)e ftrifter fom Para- celfus od) Agrippa uti fina unga år utgifma månbe, rättabe tt)e fieffme efter tfanbena, mib bätre förftånb; Naudæus oef) Wierus urfädjtu tfjem mtjdet; mår ftore Smenfte Staturtfote D. Urban Hierne mörbar Para- celfo för fin ftora färofaber, emot D: Blocks beftt)Ilningar. ÏBara f)uru f)ât loib mara må, få tan man Ijäfla fig fjär loib, at mångatjanba ting uti naturen åga ftora oef) Ijemtiga trafter, v. g. Sfg= oct) 9ieen=fenor, eller ringar fmarfmabe af ffjeraå f)orn eller tföfmar, ffiäffta mietet emot Seenbrag; Slftinn giöra tfjet famma än bättre; §unbrabe flera ting tunna f)är införa»; SJcen om f)är mib låbar någon mibffeftelfe af Charac- terer eller ritningar, få är ff)et nära mib fîràffîonfter oef) fat(t)an§ afioenttjr; oct) förtfjenfful ganfta farligit at britta elfer bruta tåta; fåfom icfe alfenaft Df Rolfink meb fin matra ftrift låter förftå, Ijmilfen oef) Fromman införer de Fafcin: lib: 1: P: 2: Sect: 2: Cap: 20, p. m: 287 etc. utan od) måra gobe Theologi D: Gerhardus de Confenfu et Diffenf: Religion: Profan: cum Verit: Chriftian: §: 43. Auguftinus de Civit: Dei, Iib:. 10. Cap: 11. od) flere; Stabnanbed iag uti ftor för= unbran tljer öfmer, at en Mag: od) fßreft I)är i lanbet, H. F. font fuller t)abe Ijug til Studfium] Medficinæ] i unga bagar, difputerade i Upfala ffjcr om; men febermera en Theologus, fßreft, ConR: Scholæ od) fift Paftor i N. N. Sodu 1698, bog 1627 [o: 1727]; Ijabe et Amuletum af Slgétjorn, runbt od) mibt font en gantai 3: öreö ffant, meb ritningar gemena od) ofäfefiga ftutne ftå båba fibor, näftan Ijta tfjeraå ftå Iaftft= trumbor; tfjetta lånte, eller rättare fagt, bt)rtabe oef) odrabe fjan ut, åt många od) åtftilfiga fiuta, ai bel» ftå Ijalfen, bel§ ftå bröftet bära; fjmiftet faft mångom It)dabe§; tf)et iag förnimma fid af mångom fom tfjet tunigt Ijabe, od) af mig begiårabe fåbant ting til läfebom. Tienne £j1' fötjrto= fjerbeö fenare f)uftru B. W. förärabc mig tfjetta, fåfom en rar ting, odj profiterlig; tenete rifum pueril! ,Çâr tit får iag än framföra et eller annat ejjemftef, fom iag funnit, löjeligit mara; at förbigå anbra; fSonbaljuftrun N. N. nti X: Sod)n, tjabe oftjdo meb fina falfmar at tfje intet Iefma mele; Ipon frågabe mäl mig om boot, men tljet f)alp intet; om fiber tom en fignerfta N. N. fief tienne et IjoftmitIabt näfmerftt)de, od) tfjet lägga mäl förmarabt öfmer