Sida 899 i originalet

899 när I)cm på befja ftüjïfulla runfanbe Subbar, fin Ijtujlo föler, än ttje fafte Stenar, af Ijtuilta Ifan ofta meb S3ö^e=flott od) annat buller neb= ffrämaå måfte. 4. på jfen ont SBdren fångaå, i fpnnerljet ©iäPSutar, utan ftort arbete od) utt)den omtoftnab, allenaft nteb ifMfar eller tjjor; St) feban §0= biuret tutat, Ijtuiltet fter på Sfen/ föregiftuanbeå gemena tjopen bet Suten bå förft får Sjf, när SRatt=SRdfj=UIjren blåfer; få at fit häftigare mäber å ben bagen är, ju flere Sutar bliftua leftuanbe; få ligger Suten på ^fen långt fram på SBåljren, til beå Ijan börjar fmälta od) ftingraå, Ifaftuanbeå SRobren altjb ett runbt tjål up genom 3fen, Itl ungen, fom od alle anbre ©iälar, l)luilte fåbana Ijål tnnna blåfa up genom, men ingalunba neb genom Sfen, brebe Ijtuilta ©iälen altjb ligger, röranbeå alt ftabigt iuattnet meb entrera, ©träflan, at f)ålet ide måtte tilfrtjfa, od) I)onom nebgången od) föban afftäraå. SRen i ftora odj talla ul)r= tuäber timar ofta tljen olpdan för Ijonont, at 1)ålet igentjrer od) til= frtjfer; Ipan tömmer bå tuillfe od) intet mtjdet fort meb fin gång i ©niön; Iptuilfen bå råtar ftälla tuägen åt Ipafåtuafen, Ijonont Ijänber en ftor förbe! emot bent font tuälltra fig til Sanbet, fpoilte, fom be ntmärta ftora fpår odj föråba fin framrefa, äntel" tomma i ^ägarenå Ijänber, fåfottt bet Ijänbe tjär om åljret i Slougftab ©otn, bå bonben ^er OIoffjon i S^öHanb brap en Iuib Spn Sro af fatunta ©odn, IjUtiIfen Ijftuäl ar= betat fig IjeIa SJtjlen ifrån Ijaftuet. SlIer råta be uti Sonbenå täfftar i ffogett, Siörn, fåfont ide länge feban ftebbe I)är i fantttta ©otn, at be fom fpåret efter=fölgbe tuunno intet mera än allenaft fee rummet, tljer Siörn, fom bå ntjlt upftåt af tointer=fängen, Ijållit fin frufoft på fåban otuan, bod ntädjta feeter ©teet. Uti ©foitg ©otn od) enftafa gårben, ©iäPftuftuan, font namnet nu tljer af åger, fom för många åf)r feban, en fåban UtilPfaranbe ©iäl nebdumlanbeå i ftuftuan genom fenftret, bå brufelige, på tatet, enteban få ftor fniö luinter Utarit, at briftuan banabe tuägen tjt up för benna främlingen. Od) efjuru tuöll fontlige äro i ben SReningen, at fåbane Sutar tuib Början od) nteban be på Sfen ligga, intet få ftort Utett åga, at tunna fft) folfet od) bråparen; få fpneå fanningen Ijfare, efter min oförgripeliga mening, bet fåban fäterfjet lärer Ijärfltjta af tljeraå blinb^et odj fmaga ©pu; tuaranbeê förmobel. tljeraå tuett (ifa fmalt båbe i ungbonten odj ålbren; Smeban Suten bå Ijeel Ijtujter är ocfj öftuerbragen meb en fär= beleå Ijttub; sJIntingen ben är af be allgemena Ijinnor, fom tallaå Am­ nios, Chorion, Allantois, eller anbre tuanliga Secundiner; tljer om må be Särbe böma; IjtuiIfen förft börjar afnötaå fring ögonen, bå Suten