Bild 949 / 989

»ü såsom 1: Webärg. 2: Siuberg. 3: Isteberg. 4: Kihlbränna. 5: Lång­ bränna. 6: Knapkul. 7: Hatkul. 8: Brunberge. 9: Swartboklint. 10- Håcksterberg. 11: Timber backan, etc. §: 15: Siöar äro här til et fast stort antahl, dock icke särdeles fiskerika, icke heller wårda sigh inwånarena om något fiske synnerkn, utan äro mera benägna til sit åkerbruk. Några af de förnämsta wil man endast omröra 1: Flyter genom Sochnen Liusne Elf, uti hwilcken för dess släta botn skul ganska litet, och af somliga ingen fisk tagen warder. Dess utom äro 2: på Wästra sidan insiöar el:r kärnar, nempm Boe kärn, Ackärn, swartkärn och Arfwik kärn. 3: På Östre äro för- nemligast Finsiön, Större och mindre Njan. Mörtsiö siö. Iste siö, Snatar, Målsiar, Nödkärn, Brunkärn, Långkärn, Biärkan, bägge Öhrwatnen, Swart­ kärn, Öhrsnatån, Swartglug, Twåkärnar, Abborkärn, Öhrkärn, Belg, Spania, Ysen, , Mysen, Större och mindre Hälssen, Wrången, Gråsiön, Öjung samt en hop andre som til en dehl icke hafwa något nampn. §: 16: af Diurfång kan denna Sochnen icke skattas något lycklig, icke heller af Fougelfänge. Diur som dock ibland på skogarna wistas, äro följande, Biörnar, Wargar, hwilcka nu så plötzligen hafwa Elgarna uthrotat at näpkri någon är öfrig ; Sedermera finnes kat och warglo, Järf, Bäfwer, Mård, Otter, Räfwar, Gräfswin, Harar och Eckornar. Foglar äro Kadrar, Orrar, Hierpar, Sniöripor, Skogzdufwor, Myrsnipor, Åkerbons och Baphöns, dock icke i någon myckenhet som i förra tider. Dess utom äro andra slagh, som ingen effterjagar. E: G: Örnar, Hökar, Glador, Falckar, Skrikor, Hackspitar 3: slagh. Kårpar, Kråkor och Tranar. Ufwar och Natuglor. §: 17: Siöfogel är här af många slagh: V: G: Skrakor, Storänder, Gräsänder, Swartor, Rönackor, Knipor, Prackor och Artor, Lomar, och Måsar dock endast emot elakt wäder. Om wintern wistas här Swanor både Hwita och Grå, på de ställen Elfwen går öppen. Men ganska sällan Wilgäs, de dock i stora skockar höst och wåhr förbi flyga. Små foglar pröfwas onödigt at upräckna. §: 18: Fiskie slagh äro och mångahanda, såsom Lax, Gäddor, Lakar och Foreller, hwilcka här Laxöhringar kallas, desse finnas i en stor dehl af insiöarna fast än hwarcken in el:r utlop är, jämwähl i hwar liten å och qwarnbäck, dock af olika storlek. Äljest fins och somligstädz Braxen, Idh, Åhl, Abbor, Sik, Giös, Har, Mört, Sarf, Stämning, Rudor, Gers och Löjor, item Nejonögon och Simpor, men ganska små och magra, hwarföre de och af ingen effterfiskas. §: 19: Fruchtbärande trän äro icke särdeles, utan endast Winbäis buskar, Häg, Rön, så och Törnebuskar jämte Tifwelbast. §: 20: På marken växa åtskilliga slagz bär såsom Hallon, Smultron, Lingon, Hiortron, Ohlbär el:r Odon, Blåbär, Jungfrubär el:r Åkerbäi, Käringbär, Kråkbär, Miöhlbär och Tranbär. 1 ? Första delens 4:e häfte kommer att innehålla: Hovedal, Skog, Södera a, Ifi Sadurstad, Hanebo, Boldnäs, Alpta, Ofvan-Äker, Järlsö, Arberåd, Unars vik, Mo, Regnsiö, Norala och Trönö socknar samt Söderhamnssta j därefter meddelas början på Mercurius Helsingicus (bref till Urban Hier 1707 om märkliga naturföreteelser i Helsingland)., Edr. Berlings boktryckeri, Uppsala, 1917.