Sida 994 i originalet

994 S. 865, r. 6 ff. Bland styvbarnen, dvs. I saac Bröms barn i förra giftet, märkas — förutom den av Broman nämnde sonen, vars rätta namn var Petrus (ej Eric) —• Carl, borgmästare i Gefle (f 1674; se närmare Meddel. af Gestrikl. fornm.-fören., 1902, s. 22), Eric, kronofogde i Helsingland, och Christina gift med handelsman L. Hvitkop i Hudiksvall (jfr ovan s. 673; Hm., D. 1, s. 385 felaktigt Hartkop). S. 865, r. 7 ff. Den här nämnde Petrus Isaaci Bröms, som prästvigdes 1658, var icke komminister i Forssa men väl i Riddarholmen (som han blev redan 1664). Kyrkoh. i Vendel (Uppl.) blev han 1686. Hans dödsår är 1698. Han gifte sig 1666 med Helena Ericsdotter Canthera, borgmästaredotter från Örebro (Hm., D- 3. s- 371; Hellström, Stockholms stads hm., s. 545). Rörande dessa makars barn se bäst Hellström, anf. st. och jfr här nedan. S. 865, r. 13. Om kyrkoh. Nils Bröms (f 1708) se Hm., D. 3, s. 66. S. 865, r. 14. Om kyrkoh. Isaac Bröms (f 1707) se ibid., s. 371. S. 865, r. 15. Uppgiften om att Carl Bröms skulle ha varit med. d:r och professor i Åbo, som måhända ytterst återgår på en anteckning i Helsinge nations matrikel (s. 63, ett senare tillägg till faderns biografi) men sedan, antagligen genom Broman, förts vidare till Hm., Leijonhufvud m. m., får betecknas som oförklarlig. Ty mannen är okänd för Sacklén, och någon akademisk dissertation med Carl Bröms som auctor eller respondent tycks icke stå att upptäcka. Och någon medi­ cine professor med detta namn känner varken Åbo-matrikeln eller Åbo universitets lärdomshistoria (1: Medicinen, Hfors 1890). (Även den son Magnus, som upptas av Hm. och Leijonhufvud såsom fil. magister, torde få anses okänd.) S. 865, r. 14 nedifr. En förträfflig utredning rörande ’Släkten Phragmén (Phragmenius)' av I. Wallenius föreligger i Personhist. tidskr., Årg. 40 (1939—40), s. 218—236. För denna har Bromans verk med all säkerhet kommit till använd­ ning, men å andra sidan kunna hans uppgifter korrigeras och än mer suppleras därav på många punkter. Detta gäller redan ifråga om de äldre släktleden. S. 865, r. 13. nedifr. Beträffande läsningen Vernic JopsSon här i vår edition får det nog sägas att farsnamnet bör ändras till Jonsson, ty det streck, som kommit att förlänga första stapeln i », kan icke gärna antas ha åsyftat en ändring till p, utan får betraktas som en tillfällighet. S. 865, r. ii nedifr. Jonas VernicsSon (Vernici, även Varenij) blev student i Upsala 1599 in classe physica och sedermera uppflyttad i högre klasser 1601 och 1605 (Upps. univ:s matrikel, Bd 1, s. 4, 8, 11), blev vidare i:e komminister i Skel­ lefteå 1613 (Bygdén, Hernösands stifts hm., D. 3, s. 318), slutligen kyrkoh. i Hagby och Ramsta (Upl.), där han avled 1656; se Hm., D. 2, s. 11 f. och Wallenius, anf. upps., s. 218. Med sin maka Margareta (enl. Wallenius; Catharina enl. Bro­ man och Hm.) Nilsdotter Sepelia, dotter till företrädaren i Hagby pastorat Nicolaus Jonæ Bothniensis, hade han ett stort antal barn, enligt en uppgift 14 söner och en dotter (många söner döda i späd ålder). Av dessa har Broman endast upptagit de två söner, som »utwidgade Familien», nämligen Jonas (f. 1639, f 1702) och Gabriel (f. 1648, f 1T0S)- Wallenius har däremot medtagit samtliga barn, som nått vuxen ålder, dvs. ytterligare två söner Nils (f. 1628) och Vernic (f. 1630) — båda alltså äldre än de tvenne förutnämnda — samt dottern Sofia (f. 1643). Nils inskrevs som student i Upsala 1645 under namnet: »Nicolaus Jonæ