Sida 1002 i originalet

1002 univ:s hist., D. i, s. 114 ff., 172 f. (0. passim), D. 2, s. 70; jfr även A. Grape, Ihreska handskriftssamlingen i Upps. univ:s bibi., D. 1, s. 10—19 o. passim; D. 2 passim (se regist.). Utom de av Broman nämnda barnen märkes sonen Matthias (f. 1697, f 1710) samt ytterligare 2 söner och 1 dotter döda i barnaåren. Ihre ingick 1713 nytt gifte med Petronella Catharina Bille af Dybeck (f. 1680, J 1746), vilket äktenskap blev barnlöst. S. 878, r. 13. Johan Ihre är den frejdade språkforskaren, som ännu saknar en fullt genomförd levnadsteckning; ett omfattande material till en sådan — med vissa sidor av hans verksamhet mer och mindre ingående behandlade — föreligger i A. Grapes nyssnämnda arbete, där även tämligen uttömmande uppgifter om den tidigare litteraturen kunna erhållas. Senaste översiktliga framställning torde vara den som föreligger i Svenska män o. kvinnor, 4, s. 5 f.; för l:s familjeförhållan­ den — efter i:a makans död (1758) trädde han 1759 i nytt gifte med Charlotta Johanna Gerner (f. 1728, f 1822) — se Elgenstierna, 4, s. 6 f. S. 878, r. 18. Om Andreas Rhyzelius (f. 1677, f 1761) se Biskop A. O. R:s anteckningar om sitt förflutna Iif (Upps. 1901) med J. Helanders inledning till denna utgåva; Westerlund o. Setterdahl, Linköp. stifts hm., D. 1, s. 89—103. Om hans familjeförhållanden se även Elgenstierna, 5, s. 528. S. 878, r. 9 nedifr. Om Johan Hermansson (f. 1679, f 1737) se Annerstedt, Ups. univ:s hist., D. 2: 1—2, 3: 1—2 passim (se regist.); (Weibull o.) Tegnér, Lunds univ:s hist., D. 2, s. 217 ff.; Biograph, lexicon, Bd 6 (1840), s. 106 f. med där anförd litt.; H. Schück [Historik över Skytteanska professuren] (i Inbjud­ ningsskrift t. prof. J. R. Kjelléns och prof. E. H. C. Reuterskiölds install.-före- läsn:ar, Upps. 1916, s. 1—88), s. 58—66 (passim). S. 878, r. 5 nedifr. Matthias von Hermansson (f 1789) gjorde som bekant en lysande karriär och blev riksråd, president, greve osv., se härom t. ex. Elgen­ stierna, 3, s. 564. Hans namn kan sägas tillhöra frihetstidens och den Gustavianska tidens historia och möter sålunda såväl i kända översiktsarbeten (Malmström, D. 4—6, Odhner m. fl.) som åtskilliga specialundersökningar. S. 878, r. 2 nedifr. Om Johan von Hermansson (f 1793), som valde den militära banan och slöt som generalmajor, generalkvartermästare o. chef för Fortifikationen, kan särskilt ses L. W:son Munthe m. fl., K. Fortifikationens historia, 4: 4 (Sthm 1942), s. 62—65 m. m.; se även (om hans familjeförhållanden) Elgenstierna, 3, s. 563. S. 879, r. i. Olof Kjörning (f. 1704, f 1778) blev student i Upsala 1721, fil. mag. 1731, prästvigd 1732, komminister vid Fransk-lutherska församl. i Stock­ holm s. å., företog en utländsk resa 1734—39, kyrkoh. i Fransk-lutherska församl. 1737, teol. d:r i Helmstädt 1741, kyrkoh. i Jakob o. Johannes i Sthm 1742, super­ intendent i Härnösand 1746, biskop därst. 1772. Se vidare (även om familjeför­ hållandena) Bygdén, D. i, s. 18 ff.: Hellström, s. 191 f. S. 879, r. 5. Nils Rosén (f. 1706, f 1773), 1762 adlad Rosén von Rosenstein, blev med. adjunkt i Upsala 1728, med. d:r i Harderwijk 1730, med. professor i Upsala 1740 (tf. 1731), livmedikus 1738, arkiater 1746 osv. Med anledning av sin grundläggande verksamhet för den medicinska undervisningen har han blivit kallad »den svenska medicinens fader» och har jämväl genom sitt banbrytande författarskap på barnsjukdomarnas område vunnit europeisk ryktbarhet såsom en av pediatrikens främste grundläggare. I sin krafts dagar kan han med fullt