Sida 888 i originalet

888 S. 566, r. 19. Om Elisabet Gestrinias make Olof Mosesson Lund (f. 1683, Î 1758), som 1746 erhöll kaptens avsked, se Lewenhaupt, a. a., 2, s. 422. S. 567> r* 3 Rörande Daniel Poppelman (f 1695), som blev borgare i Gefle 1663 och rådman 1676, finnas utförliga uppgifter i E. Sehlberg, Gefleochdess slägter (manuskr. i Gefle h. allm. läroverks bibliotek), D. 1, s. 157; hans 2: a gifte, med Ingrid Olofsdotter, dotter av rådman Olof Larsson (jfr nedan här r. 2 nedifr. och s. 624), ingicks 1678. S- 567. F' 4 Ifråga om Bromans här lämnade uppgift om de Poppelmanska syskonen torde ingen meningsskiljaktighet råda beträffande det faktum att råd- och handelsmannen Daniel Poppelman (f. 1640) och fru Elsa Poppelman (gift 1660 med professor Mart. Brunnerus) varit syskon och barn till råd- och handels­ mannen Sebastian (Bastian) Poppelman i Gefle (dit inflyttad från Flensburg 1627) och hans maka Elsa Rodde (f. 1614 f 1678), jfr Örnberg, Årg. 8 (1892), s. 39; gravskrift av Eric Wennæsius över Elsa Rodde (1678, tryckt i fol.). Däremot torde en viss tvekan kunna göra sig gällande, huruvida — som Broman ju gör — även läkaren Sebastian Poppelman, som för övrigt ej var promoverad med. doktor men 1678 blev stadsmedicus i Gefle, är att hänföra till denna syskonkrets. Det är nämligen att märka, att den som regel pålitlige J. F. Sac kli': N (i Sveriges läkare-hist.. Avd. 2:2, s. 81) uppger, att han var född i Varberg som son till tullförvaltaren där­ städes Johan Casper Poppelman och hans maka Catharina Krakou. Hanskulle därmed ha varit broder till biskopen i Göteborg Johannes Caspari Poppelman (t 1725; jfr C. W. Skarstedt, Göteborgs stifts hm.,ny uppl. Gbg 1948, s. 17 t). Skulle denna Sackléns uppgift verkligen vara riktig, bleve man dock tvingad till det anta­ gandet att Sebastian tidigt nog kommit över till fränderna i Gefle och under åt­ skillig tid vuxit upp hos dem. Ty när han i november 1663 anländer till Upsala för att börja sina akademiska studier, betecknas han i universitetsmatrikeln (D. 1, s. 178 i editionen) som ’Gevaliensis’ och kommer också att tillhöra Gestrike nation (dess matrikel U 700 a, ms. i UUB). Visserligen kan det te sig som en egendomlighet, att i denna matrikel icke förekommer någon uppgift om fadern för hans del, ehuru dylika notiser eljest rätt så ofta förekomma. Men då dessa biografiska suppleringar tydligen tillkommit först åtskillig tid efter inskrivningen, torde denna detalj icke medge några som hälst slutsatser. Som Gevaliensis betecknar han också sig själv på den akademiska avhandling (De concoctione), som han 1677 ventilerade under professor P. Hoffwenii presidium. Men just i denna avhandling möter ett uttalande, som får anses utgöra en synnerligen allvarlig, måhända avgörande invändning mot Sackléns uppgift. Bland de vänner, som enligt tidens sed hedrade disputanden med en lyckönskan på vers eller prosa avsedd att publiceras i hans opus, märkes professor Martin Brunnerus, och i ingressen till sin hyllning nämner han författaren som sin ruvmxàSeXço;, sin svåger (ordagrant: sin hustrus broder). Detta vore väl knappast möjligt ens om unge Sebastian adopterats i Gefle-familjen, ty för ’fosterbroder’ har grekiskan nog andra uttrycksmöjligheter. Det kan tilläggas att Erik Sehlberg i sitt ståtliga verk 'Gefle och dess slägter’ (ms. i Gefle h. allm. lärov:s bibi.) visar sig ha uppmärksammat Sackléns uppgift (D. 1, s. 207), men tydligen ställer sig tvivlande, då han »af åtskilliga protocoller sett att han kallas Rådman Poppelmans son». Och som sådan uppför han honom också i sin genealogi (ibid., s. 208). Då de källor, som här ensamma skulle kunna fälla utslaget, födelseböckerna för både Gefle och