Sida 897 i originalet

897 S. 599, r. 4 nedifr. Daniel Wickman, kyrkoh. i Gnarp, se Hm., D. i, s. 478; Humble, anf. arb., s. 135. S. 600, r. 8 f. Den Pet. Bergqvist, som äktade Brita Danielsd: r Wickman el. Wikmarck var icke, som Hm., D. 2, s. 155 uppger, den bärare av namnet, som bördig från Forssa blev komminister i Jerfsö 1695 och dog 1716 (dvs. då Brita var ii år), utan en Petrus Jonæ Bergqvist från Alfta, student i Ups. 1728, prästvigd 1732 på kallelse av Daniel Wickman och död i denna adjunktsställning i juli 1749 (Hels. nat:s matr. under 1728, 25 febr.). S. 600, r. 16 ff. Om Erik D:son Wikmarck säges i samma matrikel »Gevalia; jam munere fungitur quod vulgo Jagt Lieutnant dicitur». Sehlberg (anf. verk, D. i, s. 589 och 236) nämner honom Wikman och betecknar honom som »Controlleur vid Årskogs Tullkam[mare]» — År(e)skogen ligger på gränsen mellan Helsingland och Medelpad (jfr Glysisv., D. 2, s. 147). Hans maka nämnes här Signe Catrina Wetterhof; hon avled 1755, och påföljande år ingick W. nytt gifte med Anna Brita Wettersand (f. 1720, j 1801), dotter till vågmästaren i Gefle Pehr Wet­ tersand (f 1745). Både W. och svärfadern synas ha fått sina gravar i Gefle kyrka. S. 602, r. 20. Nils Pedersson Grå var född i Nordingrå (Ångerm.), och hans föräldrar voro Peder Eriksson och Carin från Aspeby och Torgsåker i samma landskap (se [J. Sundström], Kort begrepp af Gefle stads historia, i Medde­ landen af Gestriklands fornminnesfören., 1908, s. 25, not 5). Enligt denna källa (s. 25) skall hans maka ha hetat Christina. S. 602, r. 21 ff. Erik Nilsson Gestrinius berättas »hafwa, föräldrarna owetter- ligit, i yngre åren begifvit sig till Strängnäs och där studerat, men sedermera, då de ännu lefde, hemkommit promoverad Magister» (se Sundström, anf. st.). Blev rektor i Gefle skola 1590 och innehade denna befattning till 1598, då han blev kyrkoh. i Ljusdal (Hels.). Se Hm., D. 2, s. 213; G. E. Lundén, Bidrag t. Gävle skolors hist., D. 1 (Gävle, tr. Falun 1930), s. 59 f. — Hans hustrus, Anna Mårtens- dotters härkomst är något omtvistad. Enligt A. A. von Stiernmans samlingar skall hon ha varit dotter till borgaren i Gefle Mårten Larsson, vilket Schlegel och Klingspor (Den ej å Riddarhuset introducerade sv. adelns ättartaflor, Sthm 1875, s. 163) — som dock återge den av Broman anförda traditionen — hålla för det troligaste. S. 602, r. 4 nedifr. Om Johannes Gestrinius jfr Hm., D. 2, s. 436; N. C. Humble, Två hälsingesocknar (Bollnäs 1934), s. 180. S. 603, r. 3 ff. Om Carl Gestrinius el. Segerstadius, magister 1655 (1665 är tryckfel) se Hm., D. 3, s. 338, där 4 döttrar nämnas och omtalas, att 2 söner dogo unga. Se även J. O. Nordlund, Lärare vid Hudiksvalls skola (1934), s. 11. S. 603, r. ii ff. Om Abr. Fortelius f. 1628, komminister i Valbo (Gestr.) 1661, se Hm., D. 1, s. 466; Nordlund, anf. arb., s. 64. S. 603, r. 16. Om Petrus (Pehr) Wahlman (f. 1649) se Hm., D. 2, s. 215. S. 603, r. 13 nedifr. Över släkten Hillberg finnas genealogier, förda rätt långt fram i tiden, i Sehlbergs Gefle-verk, D. 1, s. 388, 389. -— Om Petrus (Pehr) Hillberg (f. 1675, | 1745) se Hm., D. 1, s. 466. S. 603, r. 10 nedifr. Petrus Hillberg (f. 1703) blev slutligen kyrkoh. i Ockelbo (Gestr.) 1739, kontr.-prost 1751 och avled 1784; se Hm., D. 2, s. 367 f. Hans maka hette Anna Brita Halenia (f. 1711, f 1775), om henne jfr nedan s. 644. Hennes Glysis vallur II 57