Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.
907
blivit gift med Anders Persson i Grubbe, och dessa makar — som tydligen haft
större anspråk på nyssnämnda hederstitel i förhållande till Grubbe-släkten —■ hade
haft sonen Jacob Andersson Grubb, tydligen den man, som Broman nämner
här s. 620, r. 13 nedifr. och som också upptas av A. A. von Stiernman, Swea och
Götha höfdinga-minne, D. 2 (Sthm 1835), s. 333 såsom lagman i Västerbotten
på 1500-talet. Även sonen Anders Jakobsson Grubb upptas hos Stiernman,
anf. st., såsom sin faders efterträdare, med tillägg att han var gift med Malin
Andersdotter. Denna var frillodotter till prosten och kyrkoherden i Skellefteå
Herr Anders, känd i sitt ämbete från åren 1499—1506 (se Bygdén, Hernösands
stifts hm., D. 3, s. 298 f.). Stiernman uppger (efter Buregenealogien), att ärkebiskop
Johannes Magnus genom sitt brev förklarat Malin för äkta, vilket säkerligen är
felaktigt och förmodligen beror på förväxling med det förhållandet, att ärkebiskop
Jakob Ulfsson vid visitation i Skellefteå 28 febr. 1507 med dispens från kanoniska
lagen och mot erlagd gottgörelse förklarat Malin i okvald besittning av ett hemman
i Storkåge, som Herr Anders förvärvat 1500 och som Malin erhållit som arv efter
sin redan avlidne fader. Se härom Bygdén anf. st., där hennes make nämnes
Anders Jakobsson af Bure. (Jakob Ulfssons originalbrev finnes i Ups. univ:s
bibi. och är avtryckt av J. H. Schröder i disp. De cælibatu clericorum in ecclesia
Svecana (Ups. 1845).
Ifråga om Anders Jacobsson Grubbs barn — Broman nämner Jacob, Barbara,
Magdalena och Hans — stämmer hans uppgift tämligen väl överens med Bure-
genealogien, som dock har Margareta på Magdalenas plats och upptar ytterligare
3 barn.
Till dessa väsentligen på det genealogiska materialet grundade utredningar
torde emellertid böra fogas en erinran därom, att en del uppgifter rörande de äldre
generationerna, som huvudsakligen hämtats ur fogderäkenskaper i Kammararkivet,
meddelats av J. Nordlander i Kyrkohist. årsskrift, Årg. 11 (1910), avd. Meddel.
o. aktstycken, s. 129—131. Här konstateras att redan stamfadern Anders Peders-
son i Grubbe by var en betydande man, som enligt Gustaf I:s registratur 1526
mot visst vederlag i mårdskinn och skyldighet att göra viss upphandling för
konungens räkning förlänats skatteuppbörden m. m. från lapparna i Umeå socken.
Han var vidare legaliserad s. k. landsköpman. Är 1543 är han tydligen död men
då uppvisar jordeboken i samma by två män Jacob Andersson och Östen Anders
son, som säkerligen äro hans söner. Av dessa är Jacob innehavare av ett synnerligen
stort hemman och befinnes vidare flera år t. ex. 1555 och 1556 vara fogde över
»Uma ock Ångermanne lappar». Även han var landsköpman och erlade 1549 6
mark i köpmanspenningar (Östen blott 2 mark). Son till denne Jacob var tydligen
Anders Jacobsson i Grubbe, som 1572 i Stockholm förtullar en del handelsvaror
dock i rätt blygsam omfattning men åtta år senare befinnes ha upparbetat sin
rörelse avsevärt. »Välvise, lagfarne mannen Anders Jacobsson, lagläsare» var gift
med Barbro Pedersdotter. Sonen Jacob Andersson Grubb var född i Umeå
!557. Vid 41 års ålder blev han av Magnus Brahe förordnad till lagman i Väster
botten med tillhörande lappmarker, ett ämbete som han med stor heder förestod i
40 år. Förmodl. 1593 gifte han sig med Karin Olofsdotter, dotter av kyrkoh.
Olof i Norrbo, Hels.; hon överlevde honom. De hade 9 söner och 2 döttrar, av
vilka 4 söner levde när han 1638 gick ur tiden. Denne Jacob var under det tidi
gare 1600-talet en av Västerbottens mest betydande män, den främste bland