Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.
909
S. 621, r. ii nedifr. Brigitta (Brita), f. 1664, f 1740, ingick 1714 ett andra
gifte med bergsmannen Johan Andersson Hägerman i Furbo, Norrbärke (Byg-
dén, D. 4, s. 239).
S. 621, r. 9 nedifr. Därest Margareta Olofsdir Grubb verkligen tillhör
denna syskonkrets, måste hennes födelseår ha varit ett annat än det Broman
uppger, möjligen 1666, då modern Sara Andersdotter avled i barnsäng.
S. 621, r. 7 ff. nedifr. Även ifråga om Stockholmsfamiljerna Grubb under b.
Vilhelm Andersson Grubb torde Bromans uppgifter tarva korrigering och sup-
plering. Vad som på grundval av tryckta källor (särskilt olika delar av Örnbergs
verk) och Sehlbergs samlingar härom kan konstateras är i huvudsak följande:
Vad Vilhelm Andersson Grubb själv beträffar så skall hans maka enligt
en uppgift ha hetat Malin Michaelsdotter.
Michael Wilhelmsson Grubb (r. 3 nedifr.), som avled 1715, ingick 1687
giftermål med Catharina Sohm (f. 1664, f 1716), och 3 barn till dessa makar
äro kända:
1. Wilhem (Michaelsson) Grubb, f. 1688, J 1753, grosshandlare i Stockholm,
gift med Maria Catharina Ekman, med vilken han hade en son och 5 döttrar,
ingifta i samtidens bruks- och storborgarfamiljer Sahlgren, Tottie, Ström (2)
och Tham.
2. Gunilla (Michaelsdotter) Grubb — som sålunda var dotter och ej
syster till Michael Wilhelmsson G. — f. 1692, f 1729, såsom Broman anger gift
med Nils Andersson Grubb, f. 1694, t 1749, handelsman i Stockholm och inspektör
vid järnvågen. — Gunilla (Gunilda) Grubb är känd som författarinna av
pietistiskt-mystiskt färgade sånger av den äldre, konservativa pietismens typ;
se härom bl. a. N. Jacobsson, Den svenska herrnhutismens uppkomst (akad.
avh., Upps. 1908), s. 47, not 2; s. 202; E. Liedgren, Svensk psalm och andlig visa
(Upps. 1928), s. 375 samt särskilt Karin Dovring, Striden kring Sions sånger o.
närstående sångsamlingar (akad. avh. Lund 1951), 1, s. 21, 29, 35, 185 /., 247—
249, 254, 257, 263. — En son till henne och hennes make var Michael (Nilsson)
Grubb, 1768 adlad af Grubbens, f. 1728, f 1808, direktör vid Ostindiska kom
paniet 1766—69, kommerseråds titel 1770 (se Elgenstierna, 3, s. 184 {.).
3. Michael (Michaelsson) Grubb, f. 1700, f 1740, handelsman i Stockholm.
S. 622, r. 4. Elisabet Andersdotter Grubb är här felaktigt placerad. Hon
var nämligen icke dotter till Anders Jacobsson Grubb utan till den ovan (s. 907)
omtalade Andreas Petri Grubb, som var född i Gefle 1525 och enligt en uppgift
(UUB, ms. Nordin 271) skall ha varit sekreterare hos Erik XIV, innan han 1569
blev kyrkoh. i Luleå (f 1611); han var son till borgmästaren i Gefle Pehr Anders
son, underlagmansson från Grubbe by vid Umeå, och Maria Jakobsdotter Bure,
underlagmansdotter från samma ort (så Bygdén, Hernösands stifts hm„ D. 2,
s. 198 f.) och av Bure-genealogien räknad som Pehr Anderssons moder.
S. 622, r. 5. Ifråga om Nicolaus Olai Bothniensis (f. omkr. 1550, f 1600)
kan i första hand hänvisas till en biografi författad av A. M. Magnusson (akad.
avh. Ups. 1898).
S. 622, r. 6. Claudius Johannis Opsopæus (f. 1578, f 1614) var professor vid
Uppsala univ. och blev senare (1608) kyrkoh. (domprost) i Upsala; sej. Pering-
skiöld, Monumenta Ullerakerensia (Sthm 1719), s. 200; Hm., D. 3, s. 244 f.;
Annerstedt, Ups. univ:s hist., D. 1 (1877), s. 120 (o. passim, se regist.).