Sida 913 i originalet

9X3 i Ovansjö (Gestr.) och Arbrå som adjunkt men trädde sedermera i skolans tjänst och avancerade 1724 till »Collega Supremus» vid trivialskolan i GefIe (Helsinge nat:s matrikel, s. 127). Han är tydligen författare till de 'Anmärkningar öfwer Arberåd Församling . . och fortsättningen 'Anteckningh öfwer Annexan til Arberåd nu för tiden Underswik kallader’, som avtryckts å omslagen till Glysis- vallur-editionen H. 8—11 ( = D. 3:4, 1:3, 2:3, resp 3:5). S. 626, r. 17. Jonas Zach. Waldner (d. y.) blev 1747 komminister i Gran (Upl.) och dog 1750 (Hm., D. 1, s. 487 f.). S. 626, r. 12 nedifr. Om Vilh. Grubb jfr s. 846, ävensom Hm., D. 2, s. 46; J. O. Nordlund, Lärare vid Hudiksvalls skola (1934), s- 52- S. 627, r. 8 f. Dorothea de Mycschi's efternamn, som i ungefär samma form förekommer i Bromans Mercurius Helsingicus under år 1725 (Glysisvallur- editionen, D. 1, s. 397) är, såsom en anteckning av K. A. Hægermarck ger vid handen, antagligen en förvrängning av namnet Timitsky. Om detta namns före­ komst i Helsingland har Hægermarck samlat en del uppgifter ur tryckta och otryckta källor. Härav framgår bl. a., att en löjtnant vid Helsinge reg:te Hierony­ mus Stephan Timitsky mot 1600-talets slut varit bosatt å kronohemmanet Högen i Bergsjö socken. Han omnämnes av O. Bergström i K. Helsinge regementes chefer (Sthm 1909), s. 21 not 1 såsom befälhavare för en mindre styrka, som efter krigsutbrottet 1675 var förlagd i Ystads skans. Samme förf. nämner också (s. 19 not 2), att hansmaka, Margareta Arenfelt, möjligen var dotter till regements­ chefen överste Anders Månsson Arenfelt (f 1673), om vilken närmare kan ses Elgenstierna, i, s. 158. Timitsky avled i Bergsjö 1699, och påföljande år suppli- cerar änkan Greta Arenfelt om att få behålla de underhållsförmåner, som maken innehaft. En av makarnas döttrar, Helena Sofia Timitsky, blev gift med fänriken Sven Erik Reinhold Lundén, som senare innehade det förutnämnda krono­ hemmanet i Bergsjö (jfr härom E. Högström, Bergsjö sockens historia, Jönköp. 1921, s. 68). Denna dam och en hennes systerdotter beröras av notisen i Mercurius Helsingicus 1725; jfr härom närmare R. Gothe, Hassela-finnarna (Sthm, tr. i Filipstad 1942). S. 627, r. ii nedifr. Christina Larsdotter, Vilh. Grubbs maka i 2:a giftet, tillägges nedan s. 846 släktnamnet Altzin. S. 628, r. 4. Om Göran (Georg) Backmarck jfr s. 565, 748 och Hm., D. 1, s. 116. S. 628, r. 20. Om Pehr Nordel(ius) d. ä. (f 1769) se Hm., D. 2, s. 388. S. 628, r. 15 nedifr. Om Petrus (Pehr) Nordel(ius) d. y. se ibid. S. 628, r. 7 nedifr. Om August(inus) Lång se ovan s. 565 med kommentar. S. 628, r. 2 nedifr. Johan Larsson Grubb blev sekundkapten 1710 och kapten vid Helsinge reg:te 1714. Hans avsked 1718 torde ej ha varit frivilligt utan ingått i den uppränsning inom Helsinge reg:tes officerskår, som regementschefen överste L. von Numers 1718 av Carl XII erhållit fullmakt in blanco att företa på grund av de mindre tillfredsställande förhållanden, som yppat sig inom regementet. Se härom O. Bergström, K. Helsinge regementes chefer (1909), s. 34 f. (med noter); G. Petri, Armfeldts karoliner 1718—1719 (Sthm 1919), s. 84 f. Om Grubb jfr även ovan s. 607. S. 629, r. 3. Caissa (Catrina) Stina Grubbs födelseår var enligt annan källa 1718; f i Gefle 1779 (Sehlberg, Gefle och dess slägter, D. 1, s. 641). Glysisvallur II 58