Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.
925
1732 en gravskrift på något som skulle föreställa gammalsvenska; den trycktes i
Sthm i patentfol. (ex. i UUB); jfr Mem. (Glysisv.-ed., D. 1), s. 562.
S. 656 (efter texten). Utöver de av Broman kända tio barnen (N. I—X) till
Bergsjö-kyrkoherden Jonas Jonsson Halenius (f 1680, se ovan s. 644) uppför
Leijonhufvud såsom yngst en son Daniel (f. 1664, f 1722).
S. 657, r. 2 ff. o. 5 ff. Om kyrkoherdarna Olof och Pehr Pagander se Hm.,
D. 2, s. 274 f. Att Pehr skulle ha varit komminister i Mo och Rengsjö (Hels.) torde
vara ett misstag. [K. H-K.]
S. 657, r. 9. Sven Hagelsten var kyrkoh. i Bollnäs 1660—70, se ovan s. 616
med kommentar.
S. 657, r. 12. Handelsman Hans Seger namnes av Brun, Hudiksvalls hist.,
D. i, s. 125; han omtalas även här nedan s. 810 (med kommentar).
S. 657, r. 14 f. Om Elisabet Celsias släktförhållanden se Örnberg, Årg. 8
(1892), s. 130. »Then wittberöml. Celsiska familien» beröres av Broman i Glysisv.,
D. 2, s. 503 f.
S. 657, r. 19. Johannes Jonsson Halenius blev prästvigd 1652, kyrkoh. i
Väddö, Upl., 1656 och avled 1676, se Hm., D. 3, s. 440. Här uppges hans maka ha
hetat Elsa Enstadia och varit dotter till kyrkoh. i Rasbo Petrus P. Enstadius.
Så även i Sehlbergs genealogi (Gefle o. dess slägter, D. 1, s. 364), tillagt av J. Selg-
gren, som ifråga om barnen hänvisar till »Gestrins Geneal.», måhända något doku
ment i apologisten Samuel Gestrins storartade samlingar, som gingo förlorade
i Gefle stads brand 1869. Makarna Halenius skänkte 1677 till Väddö kyrka en
ljuskrona av malm, som alltjämt finnes bevarad (se Sveriges kyrkor, konsthistoriskt
inventarium . . . Uppland, Bd 2: H. 1 (Sthm 1918), s. 96).
S. 657, r. 13 ff. nedifr. Om Julius Micrander (f. 1640, f 1702) se — förutom
Annerstedt, Ups. univ:s hist., D. 2: 1—2 (se regist.) m. m. — särskildt Bygdén,
Hernösands stifts hm., D. 1, s. 10 f. Av barnen blev Eric präst (tydligen f ung),
Petrus och Justus blevo löjtnanter (om den senare, död 1710, se Lewenhaupt,
D. 2, s. 456) och dottern Anna blev 1717 gift med Petrus Klefberg, slutl. kyrkoh.
i Rödön (Jemtl.). Bygdén upptar dessutom 3 för Broman obekanta döttrar Elsa,
Benedicta och Christina Margareta.
S. 657, r. 5 nedifr. Om Petrus Halenius-Hallenstedt, som var född 1653
och 1693 äktade Christina Benzelia, se Annerstedt, anf. arb., D. 2; 1—2 (se
regist.), Elgenstierna, 3, s. 428.
S. 657, r. 2 nedifr. Om Jonas J:son Halenius (f 1724) och hans familj se
Hm., D. 2, s. 51.
S. 658, r. i ff. Ifråga om Jonas Halenii barn är att märka, att Hm. utöver
de av Broman nämnda barnen — av vilka Eric slutl. blev kyrkoh. och prost i
Tierp och dog 1772 (Hm., D. 3, s. 175 f.) — känner ytterligare 6, nämligen sonen
Pehr, komminister i Hedesunda, J 1770 (Hm., D. 2, s. 55) och döttrarna Sophia
f. 1689, f 1781, gift 1720 med översten HenrikWright (f. 1685, J 1766; se Elgen
stierna, 9, s. 69), Beata Juliana (gift med kyrkoh. i Söderfors, Upl., Claes
Lemoine, f. 1687, f 1742, Hm., D. 3, s. 100 f.), Elsa (gift med kommissarien H.
Wrintz), Anna (f. 1696, f 1743, gift 1716 med hovsekreteraren och överdirektören
Julius Pontelius (f. 1687, f 1772; Elgenstierna, 7, s. 300) och Christina
(t 1743, gift med krigsfiskalen Eric Lemoine, f 1742, se J. Kleberg, Krigskollegii
hist., Sthm 1930, s. 204).