Sida 940 i originalet

940 S. 711, r. 3 ff- nedifr. Om Nils Vikegren se nedan s. 792 (med kommentar), 859- S. 712, r. ii. Om Peter (Pehr) Cederhamn (f. 1722) se nedan kommentaren till s. 792. S. 712, r. 10 nedifr. Uppgiften om Erik Larsson Schalins utgivna skrifter torde böra preciseras därhän, att det, enligt vad som framgår av Helsinge nat:s matrikel, tydligen här varit fråga om ett par gratulationsdikter tryckta i akade­ miska dissertationer, ett 1640 i Upsala hållet tal o. likn. smärre ting. S. 712, r. 6 nedifr. Ifråga om Margareta Larsdir Schalins och hennes makes, majoren Johan Rahms, 7 barn föreligger åtminstone såtillvida ett misstag från Bromans sida, som no. 6 Catharina Rahm, gift med löjtnant J. P. Draken- stierna, var dotter till kyrkoherden i Ragunda Olof Claesson Rahm (avrättad 1678) och hans maka i i:a giftet Elisabet Berg, se härom Bygdén, Hernösands stifts hm., D. 3, s. in; Elgenstierna, 2, s. 322. No. 7 av de anförda syskonen Elof Johansson Rahm (f. 1654) Mev 1694 kapten vid Stralsundska infanteriregitet och erhöll avsked 1715 (Lewenhaupt, anf. arb., 2, s. 529). S. 713, r. i. Möjligen avses denne L. Rahm i vad Broman nämner i Mem. (Glysisv., D. 1), s. 547 om en gravskrift 1697. S. 713, r. 13. Om Johannes Larsson Schalin se Hm., D. 2, s. 274. Bromans uppgift att Schalin varit komminister i Söderala, Hels., torde bero på förväxling med den här ovan s. 706 nämnde fränden Jonas Lison Schalin; däremot blev han komminister i Mo 1659 och kyrkoh. där tjugo år senare; han avled 1682. I Hm. upptas ytterligare en dotter, Christina, gift med kyrkoh. Lars J. Fernæus (t 1704); se ovan s. 709. S. 713, r. 6 nedifr. Giölin Schalin avled 1717, 59 år gammal; hennes make MArten Hedsin (f 1710) nämnes arrendator på Örby (ovisst vilket) men arrende­ rade i varje fall på 1690-talet Finnerångers säteri i Vesslands sn, Uppl. (se A. Grape, Ihreska handskriftssamlingen (Upps. 1949), D. 2, s. 409). S. 713, r. 4 nedifr. Dottern Margareta Hedsin var född 1682 och blev 1705 gift med Erik Stenfelt (f. 1671, f 1733), lingvæ Graecæ & Hebr. lector i Gefle 1708—25, theol. lector 1725—33 (Lundén, D. i, s. 280) och prebende-kyrkoh. i Hille, Gestr., se vidare Hm., D. 2, s. 60; Örnberg, Årg. 8 (1892), s. 384; Sehlberg, Gefle och dess slägter, D. 1, s. 522, 523. Båda dessa senare arbeten lämna även uPPSffter om barnen, som av det förra uppges ha varit 11 men av det sistnämnda 13. Utdrag ur Stenfelts egenhändiga anteckningar om släkten och familjen m. m., senare fortsatta av sonen rektor Erik Stenfelt d. y., finnas hos Sehlberg, D. i, s- 514—521. S. 714, r. 1 ff. Rörande de Stenfeltska barnen må beträffande de i vår hand­ skrift tillskrivna nämnas följande (se för övrigt Sehlberg o. Örnberg anf. ställen): Erik Stenfelt d. y. tycks ha börjat sin skoltjänst som apologist vid Gefle trivialskola 1739 och fungerade senare från 1752 som skolans rektor; han innehade formellt denna tjänst till sin död 1785, men var faktiskt tjänst­ ledig på grund av sjukdom från 1768 (se Lundén, D. i, s. 62). Läroanstaltens hävdatecknare framhåller särskilt de stora förtjänster han inlagt om beva­ randet av skolans äldre acta, som han samlade i kopieböcker, vilka blivit viktiga källskrifter för kännedomen om skolans äldre historia (se samme