Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.
g68
Den ... ej å Riddarhuset introducerade adelns ättar-taflor (Sthm 1875) s. 25:
Anders Brandberg, 1690 adlad Brandberg (f. 1645, f 1691), överauditör.
S. 783, r. 3. Måns Gadd upptas även av Stiernman, Swea o. Götha höfdinga-
minne, D. 2, s. 320 som underlagman i Helsingland känd från åren 1532 och 1535;
här nämnes även hans fader Gadd Magnusson, som levde 1453, och omtalas
den vapensköld denne förde.
S. 783, r. 6 f. Gadds måg borgmästaren Erik Bengtsson Gaccharæus nämnes
av Brun, D. i, s. 38.
S. 783, r. 14 nedifr. Om Lars Eriksson Valdenius (Gacchræus) och hans
familj se Hm., D. 1, s. 477.
S. 783, r. 9 nedifr. Om Johannes Larsson Valdenius och hans familj se
Hm., D. 2, s. 66 1; Bygden, Hernösands stifts hm., D. 4, s. 312; B. Hasselberg i
Fornvårdaren, 4 ( = Festskrift till C. J. E. Hasselberg. . . 1931), s. 197 f.; J. O.
Nordlund, Lärare vid Hudiksvalls skola (1934), s. 72 f. Hustrun Catharina
Ahling, f. i Färila 1691, avled 1753 (efter ett senaie gifte). Av sönerna torde
Lars (I), f. i Häverö 1713, tydligen ha dött i späd ålder, Johannes (f. 1718, f 1762)
blev kollega i Hudiksvall (Nordlund, s. 53), Lars (II), f. 1721 i Högdal, student i
Upsala 1743, var en originell man, om vilken Brun, Hudiksvalls hist., D. 1,
s. 231 f. har en del att berätta; han hade från 1753 hand om de fattiga barnens under
visning i nämnda stad, uppges ha varit en lycklig latinsk poet; avled 1790; Olof
(t 179°) blev kyrkoh. i Hogdal (Hm., D. 2, s. 67 f.; Bygdén, Hernösands stifts
hm., D. 4, s. 314). — Se även G. Hellström i Personhist. tidslcr., Årg. 35 (1934),
s. 253, 254.
S. 784, r. 6. En gravskrift över Elisabet Arnæsia omtalas av Broman så
som färdigtryckt i patentfol. i början av år 1726, se Mem. (Glysisv.-ed., D. 1),
s- 559-
S. 784, r. ii ff. Ehuru de här nämnda personerna ju enligt Broman tillhört
Delsbo-släkten Ruth, synes icke någon av dem vara upptagen i det parti av denna
släkt, som ingår i B. Hillgren, Några vallonsläkter och Delsbosläkter (Sthm 1949),
s. 20 ff.
S. 784, r. 10 ff. nedifr. De personer, vilkas namn Broman här tre gånger
skriver Ridderstrale [-stral?, -stråle?], tillhöra icke den adliga ätten Ridder-
stråle; av Elgenstiernas uppgifter (6, s. 368) framgår emellertid, att det även i
senare tid funnits personer utan känt samband med ätten som burit dennas namn.
S. 785, r. 13 ff. Bengt Gacchræus blev 1679 komminister i Forssa och Hög
och avled 1694 (Hm., D. 1, s. 390 f.; Nordlund, anf. arb., s. 50). Om makans
Christina Hambræas sorgliga öde kan jämföras den av Broman åberopade
skildringen av ryssarnas härjningar på Norrlandskusten ’Nifulhem å Glysisvallur’,
som är avtryckt i här föreliggande edition, D. 1, s. 863—885 (se s. 878).
S. 786, r. 9. Erik Åberg (d. y.) f. 1747, synes möjligen kunna vara den man,
som av Brun (D. i, s. 220 f.) omtalas som »Fiskaresocietetens» ålderman och
»den förste av stadens fiskare, som hugnades med förtroendet att bliva vald till
rådman».
S. 787 r. 2. Hans Larsson Garp har nämnts här ovan s. 666 och omtalas i
Glysisvallur, D. 1, s. 249, 250 (jfr A. Jensen, Söderhamns hist., Bd 1, s. 35).
S. 787, r. 12. Den mera i förbigående nämnde Hans Behm var faktor vid
gevärsfaktoriet i Söderhamn, men fungerade även åren 1655—71 som stadens