Sida 970 i originalet

970 S. 790, r. .1 ff. Om klockaren Peder Grijs har Sehlberg, D. i, s. 71 f. åtskilligt att förmäla. S. 790, r. 10 ff. Om Gunhilda Pedersd:r Gris och hennes make Jon(as) Olofsson Grundberg se ovan s. 634 (med kommentar) och nedan 794. S. 790, r. 14 ff. Om Anders Persson Gris (f 1711), slutligen borgmästare i Söderhamn, se Glysisvallur, D. 1, s. 61; Jensen, Söderhamns hist., Bd 1,3.38, 46, 52, 70. Jfr även ovan s. 711, jämväl rörande makan i i:a giftet Ingerid Johansd:r Modina och makarnas barn. S. 790, r. 12 nedifr. Om Petrus Andersson Gris (Grise), hans maka och svågern L. Svebel jfr ovan s. 711 med kommentar. S. 791, r. i ff. Om Hans Andersson Gris och hans maka se ovan s. 711 med kommentar. S. 791, r. 8 ff. Anna Greta (Margareta) Hansd:r Gris’ make var Georg Herman Trolle, 1758 adlad af Trolle (f. 1672, J 1765), slutligen schoutbynacht (konteramiral); om hans krigiska bedrifter m. m. anföres åtskilligt av Elgen- stierna, 8, s. 380. Angående barnen är följande att märka: Hans Herman blev fortifikationskapten (f ogift på 1770-talet); Anna Catharina skall enligt Elgen- stierna ha varit född 1723 (ej 1718), vilket dock ej kan anses som fullt säkert, f 1750, gift 1749 med sin frände salpetersjuderidirektören Lars Pontelius, 1772 adlad Sköldarm (f. 1717), se Elgenstierna, 7, s. 300; Charlottas man Carl Wallendahl (f. 1706, f 1768) blev notarie och vice sekreterare i Krigskollegium (se J. Kleberg, Krigskollegii historia, s. 170); utom den dotter Broman åsyftat — hon hette Anna Sofia — hade makarna Wallendahl två söner. Carl Fredrik af Trolle är obekant för Elgenstierna (måhända tvilling med Anna Catharina?), och detsamma gäller om Julius. Georg avled 1811 som överinspektör. Henrik f. 1730 24/u, f 1784) blev generalamiral m. m., och hans livsverk för svenska flottans reorganisation skildras av A. Munthe, Svenska sjöhjältar, 6 (Sthm 1911), s. 89 ff.; jfr även Hj. Börjeson, Biograf, anteckningarom Örlogsflottans officerare 1700 —1799, utg. av K. Wester (Sthm 1942), s. 199. Johan (f. 1734 6/6) blev kapten vid amiralitetet och dog 1792. Om Peter Julius har Elgenstierna icke någon närmare uppgift. S. 791, r. 3 nedifr. Sophia Christina Gris' make, kyrkoh. Carl Tellbom (f 1766, se Hm., D. 1, s. 359 ff.), vann en viss ryktbarhet såsom inblandad i det s. k. Sickla-målet 1723, däri avhållandet av pietistiska konventiklar påtalades. Ehuru denna process avlopp lindrigt för de åtalade, förberedde den otvivelaktigt utfärdandet några år senare (1726) av det beryktade konventikelplakatet. Av litteraturen må nämnas: E. W. Bergman, Några bidrag till sv. kyrkans historia, 1 (Sthm 1873), s. i—84; H. Levin, Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686—1782 (Sthm 1896), s. 205 ff.; H. Pleijel i Sv. kyrkans hist., Bd 5 (Sthm, tr. i Upps. 1935), s. 304 ff. (noter s. 585). Senare vunnen för den herrnhutiska åskådningen förblev han denna trogen hela sin återstående levnad, och hans nitälskan för denna, som tog sig uttryck däri att han höll andaktsstunder i sitt hem och spred herrnhutisk litteratur, åsamkade honom undersökningar och förhör inför konsistoriet (Hm., anf. st.; Pleijel i anf. arb., s. 492 (o. 610)) och särskilt Karin Dovring, Striden kring Sions sånger (akad. avh. Lund 1951), 1, s. 76, 235 f.). S. 792, r. i. Peter Hansson Gris namnes Camrer vid Tullen i Stockholm, jfr ovan s. 638.