Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster. Någon AI-tolkad läshjälp finns inte för den här sidan.
wattnet, dhe berät.adte och, att på ett Mannaminne, ähr icke någon Siähl
dher fångat.
Oppå Skafnäs hällan Söder om Uhlön, berättade dhe sig hafwa på
månge åhr ingen Siäihl fått, eller någon Siählerodd hafft; hällan är nu
mycket från wattnet; för Sunnan-, östan- och wästanwäder, kommer ingen
till Siählen och Nordanwädret om hösten, är sällan Swallstilla, ligger
för öppet haff.
En hälla östan p>å Rönskiär, hafwer tillförendhe mycket giängse warit,
är nu hög worden, orch åhrl. mycket tilltager, ligger och för öppet haff.
östan på Meharet, som ett snott Stenhår är, hafwer uti lång tyd
warit en nyttigh Sähllhälla, men för denne tyden för wattnetz uthfallandhe,
icke stort dugelig. Och ehuruwähl att Grå-Siählarne offta på dessa twenne
Stenar låta sig see. Uner tiuta och rårna emot stygt wäder, äre dhe doch
sällan med stänger bl ifwit fångadhe.
Erich Nerbelius
Af Er.ànçer Sochn Af Norala Sochn
Per (bom.) Jonssom i Långwin Hans Matzon i Styfwe (bom.)
Olof (bom.) Larsson ibid. Anders Simsson i Haga (bom.)
Swen (bom.) Kichtelsson ibid. Hans Persson i Kolsta (bom.)
[Med anlednirg häraf resolverade Landshöfdingen Jacob Flemming
1679, att för ie ställlen som befunnits öde och onyttige, skulle vederbö
rande befrias frd* aifrad till behaglig tid, räknadt från 1675. Dock
ställdes till Befnllningism annen en allvarlig förmaning att » observera och
tydigt optäckia, der Wed förrige eller andre yppadhe lägenheeter Kongl.
May^t i stället rågen mytta kunde tillwäxa.»]
Tredje delens 9:dle häfte kommer att innehålla fortsättningen af Guds
rika fatabur uti Heisinig watnena.
Uppsala 19331. Almqvist & Wiksells Boktryckeri-A.*B. 30423
STADS