Sida 262 i originalet

262 [II: V: 2. Diurfång: Lekaten.J etc. fparanbes icfe en; om tjben od) ftlfdOet få mebgifmer; famlattbes od) på alt et ftälle, alt tf)et fom brageé ifrån en annat Ijoop ; etc. sJldgot meitiffa tå fftämer fjottom, ftampar meb foten åt pottorn, ropat faaë od) fufar til l)onom; etc. Så ftampar Ijan !ringt tl)er emot, frei= fet, morrat ocf) fpottar ï)an fom en fatt; til ti;ef) tl)en mäd)ttgare trabet närmaft in tit l)oitom, tå l)an tager fötterne til mara; fan bod fomma fnart tilbafa igen, få framt något är qmart af tl)et t)an braga begpnt; tp, fom fagt är, återmånber l)an intet för ån Ijela t)Open är bortbragen; mång tiog ägg, od) 6: el. 800, ft: ftrömingar, etc. Oocf fåes tl)e offabbe igen, om rnmet igenfimtes, bmareft Ijan f)ela l)opett famlat f)abe. Jbmar= före; få mpefet jag l)ar funnit, fan jag icfe t)ålla meb tireras beråttelfer, fom föregifma tf)et Sefater äta grad od) örter ; utan tl)era§ föba är fRottor, Jtiöf), Stråloppor, ormar, grober, fiff, ägg od) tplift mera. §: 2. Om tljeras famangåttg, fan jag fuller intet mift berätta; Plinius ffrifmer fuller at tl)e alftraë lambendo; men 01: Magnus ogillar tjjet, od) berättar fig l)afma febt odj Ij ört l)är i Jpäléingalanb, l)urn meb tbepa biurenö tjmanbe tilgår ttäml. at tt)e i Maji månaben när tl)e begpnna blifma brunad)ttge, ffocfetals löpa tilfaman om Ijmar anbra, uti ffogsntarfeite, od) buffarne, äfmen rtti gröna baefarne, od) Ijfa fom ftafetals fwngia tilfaman, gnijtla od) gnarras fåfom fattor, ocf) gifma ifrån fig ganffa elaf ftanf. Så berättar .pan; men fåbant Ijar jag al= brig märft; bocf at be pngia od) Ijafma tperas bo iteber uti jorbene unber l)ufen, broar, in uti if)oliga ftubbar, etc. näftan Ijfa fom Jiottor od) DJlöfen; ft)et är fäfert ; fan mäl f)änba få många ungar föbaitbe på en gång, fom om (Sfornar förbemält är; Tit: X. §: 2. §: 3. Sefaten fåitgae enbaft för fïinnet ffull; men intet för fiöttet, fl)et ingen äta mil; tl)et od) Ol. Magnus i fin tjb äfmen ffrifmer; Od) tl)etta fänget ffer enbaft när färgen f)nojter är; maranbeé mäl Sefateu et milbiur, fom fällan eller albrig fan tämjaS; Ijfa fom Jiåttan od) sDiufeu ; faft än Stengelius uti fina anmärfningar berättar om en matt i Lu- cerna i Smitjerlanb, fom l)abe få tämja funnat en fntttb, fatt, fogel od) mus tilfaman, at flje, utur alt et fände; äta måttbe, l)ela långa tjben; Oocf är f)an mpefet fär od) aft)ållen af gårbdfolfet når Ijan mifar fig fienta mara mib gårben, i tp f)att är bätre än 10. el. 12. ft: fattor, få att inge möf eller rottor, eller ormar od) grobor fi tutad i tE>e rum, Ijmareft Sefaten miftaê, fom är ft)era8 argafte, fringafte od) fnällafte jä= gare. Oocf fom ffinuet om mintern beljageligit är, få mafte I)an od) oftaft fättia ffinnet i ftiefet, od) fångas tnäft meb tf)e föreitämbe JLant= mor eller fållor; fe Tit: X. §: 3; tt)et od) 01. Magnus införer; men at 3: 4: el. 8: ft: Sefater unber ena fälla pä ett gång fångad, tf)et ffer