Sida 863 i originalet

[Owäldig Bonde.] 863 bete för biuptjeten ffu!I, bete römåfjan, bete af brift på utfall, tt) ljöga barg Iftgo alt runbt om. ßn gäng tog iag före, at utgräftoa en liten tiärn, at fftnga fif far ; men tljet mar et fåfängt od) totot arbete, od) alle ffrattabe tljer åt; tp för 60 el. 70 Salers omfoftnab, bief inbrftgten 10 ut:[art] fopml. V: Sbelett om >3u8=l>ålbttmgen §. 1. Dlu mil iag något litet berätta om fjusfjållanbet, af egen förfaren= fjet, font giör tljet bäfta, näft @ub3 mälfignelfe; tt) utan förfarenijet tömmer man intet fort i ïjemanêbrut, Ijta fom at lära fegla utan at mara på fiön; bantfa utan fötter; odj fpela utan finger; o. f. m. §: 2. Dit fpusljftlbéfpfilortte äro många odj åtftilliga, tljet netar ingen; bod) at tfjem rätteligen anfa, tljet meta od) tunna få; tonften är mäl gob; men när meblen fattas», uträttar tljen ringa; eller när intet är i anöra l)anbena; fom man fäger. Sodj mare ljurit tljet mara må, få lärer man meban en lefmer, tljen fom läradjtig är, mare få gamal en mara må; få mäl man fom qmina; odj tljet i frjnerljet uti ftpcten fom Ipoarjom od) enom tilljöra, bod) meb bägges» famråbe uti tljet fom otunigt är, tp uti många belar tan SDtan lära fjuftrun, odj fiuftrun SJcanen, utan at äntå falla uti tjloars» annar§ fpfjlor. ^a9 räfna [r] I)är allenaft några enfttjlta för IDlau odj gtoino. §: 3. SDlanen fttjrer, fjuftrun Ipber ; Suppen gafjl odj fjönan tiger. Sön tlje giöra bägge tå, när af fangen tfje uppftö, Sil odj ifrå borbet gå, fand i fången Ijmjlo nå. ©ofma öfmer jolen röba, gifmcr fögo fetan föbo; Sättia, latljet, fmte od) buite, öbelägger tnut odj fjite. SJlanens» fpfjla ftaffa in uti ljujet nöbig ting, §uftrun§ är at taga adjt, odj uppå tjent fjälla matt.