209 / 1095

196 [1. Hudiksvalls Nya Stad.] Orgelkläktare fanns och 1 st. på västra gaveln; även 1 st. i sakristian, förr var stort ut, mitt i choret; dock vapenhuset ser ut. §: 3. Altartavlan av trä, med guldin målning, förfärdigades 1609 av D.P.S. utvisandes några bibliska historier på sidorna, bl.a. hur Abraham skulle offra Isak; Jonas utur valfiskens buk; kopparormen, etc; Christus korsfäst emellan 2 rövare; etc: mitt på tavlan. Denna själva tavla pryddes med orgelverket som var så högt, att orgelpiporna stodo rätta upp över altartavlan, och mitt över största piporna, var ett förgyllt stjärna, som svävade omkring allt medan orgorna gåvo ljud, och här spelades. På stora väggen över sakristidörren, var läktare för scholæ-barnen; choret var avdelat med ett högt skrank-innervärde; predikstolen, på stora väggen, grann och slätt målad; såsom den än brukas, sattes i Augs capell, uti han kaldes, år 1671, för 3 D. koppermynt. §: 4. Om några epitaphia hava där inne funnits; det är mig ovisst att berätta; dock hava där varit gamla contrefaj, målade efter den forna tidens vis, och klädedräkter, med kruskragar, strövlingar etc: se tit: II: §: 1. var av 2 st. äro att finnande uti stora sakristugan i nya kyrkan, med räntor omfatta, av H. stadsråd Olof Grundberg; ifrån Lybeck komne; ty som Lybeckerna hade här flera marknads-vall eller plats, så gåvo de ansenligt till denna staden och kyrkans byggnad, stannade månge här kvar, blevo döde och begravne; såsom förteckningen N: 1 [a: 2 ?]. utvisar; p.p. Utan för kyrkodörren, in uti vapenhuset, hängde en tavla, på vilken de då brukeliga psalmer stodo i ordning skriftade, allenast till början; varandes för en varje psalm ett litet hål, var uti en liten svarvad pinne sattes av prästen, när han ingick, för de psalmer som på den dag sjungas borde; vilket alla se kunde vid deras inträde i kyrkan, och där av sig betjäna, lika som nu av numren på tavlorna in uti kyrkan; vilket bruk jag här i landet först införa måtte, ifrån Uppsala, till min fäders socken Rogsta, år 1701. §: 5. Gravstenar voro där månge, så väl in uti kyrkan som utom eller på kyrkogården.