248 / 1095

§ 5. Tuna. N: 1. UFA WIDAR A US L. N: 2. KYSIA CUM HES SE DRU VERA BRAFF. Jaft F: OLIM S[?] JEM W P4 SUMA WALL L ET Z CCTO/3: AYYYO CM ISR. ISF 7. F OJM UO 2NA3 A SIS UOTHJINV ASL I på denna Tuna kyrkogård, uti Nordanstig, 42 alnar ifrån kyrkomuren, står utefter en stor Run-häll, ägandes till högden, ofvan jorden, 5 alnar; till bredden 4 3/4, men mycket smal, knappt 1 aln. Ristad med de så kallade Helsing-runor. Själva runsträngarna eller ritningen är fuller att se af våra gamla runristare, såsom Joh: Bureus, utgiven af Hen: Curio Ups: p: m: 48. — Ol: Verelii Runogr: Sc: Cap: XII. pag: 66. Ol: Rudb: Atlant: Tom: III. pag: m: 50. Men läsningen af åldern bortkommen, till dess H. Magnus Celsius igenfann månde nyckeln till denna mycket flata, dock ganska märkvärdiga skriftkonsten, såsom hans hållne oration här om i Uppsala, år 1675, d. 29 Junii, klart förmäler; äfven den lärda märks, Oreades Helsing: Redivivæ kallad; eller som själva titeln hafver, att där visa allenast tecken af förenämnda Helsinge-runor: hvilket måra