Sida

327 / 1095

11. Jättendal

Skannad sida 327 ur Glysisvallur
AI-städad text
Kjälbiörn, en förnämlig efter Sveriges lag i Delsbo församling, Jättendal liggande, som allmänt Botnäs kallas, med alla tilliggande ägor skänkt och givit till den som då, eller framdeles skulle Jättendals kapell förestå, att de där av skulle sitt bord bereda, och hava sin föda och uppehälle, och till evig egendom, och animae remedium. Och på det hans åminnelse i samma kapell ej skulle förgätet varda, ty blev beviljat, att för sådana hans gåvor, till samma kapells uppehälle, skulle där årligen fyra själamässor för hans själ hållet varda, förbemälde Kjälbiörn till evig åminnelse. Därför befalldes Dominum Nicolaum, som då var Rector eller föreståndare i samma kapell, och alla hans efterkommande, att de på någon söndag, eller annan dag, dessa fyra själamässor avsäga och hålla skulle. Bekräftat sub sigillo L. S. Obs: Den gunstige läsaren behagade icke omildt upptaga vad jag strax vid detta brevets genomläsande, 1704, finner mig hava i prästböckerna anfört; nämligen: 1. De gamlas skrivart. 2. Apostladagarnas firande jämväl här i Norden. 3. Ärkebiskoparnas myndighet såsom konungarnas. 4. Deras brukliga visitationer, jämväl i annexorna. 5. Hälsinglands betningar i alnora, sundsked och jordanstig. 6. Prästbordens tillökning av testamenter; här i Hälsingland. 7. Den som äger strand och land; äger ock sjö och vatten, såsom tillagor; lika som här vid Botnäs. 8. De gamlas mening; dock galen; om själamässor, och deras vårdande, samt hållande flera resor; allt som gåvorna voro dräktiga och många; att desto förr komma ut ur skärselden. 9. Kunde hållas icke allenast på söndagar, utan ock på andra dagar i veckan; allt för förestående orsaker skull. 10. Kunde ärkebiskop förmodligen finna detta vara ett narrverk, och inkomstemot; ty brukades för allmönna hopen ett obekant tungomål; törhända där medelst att bemantla sin girighet och enskilda sina galenskaper. 11. Prästernas annorlunda regeringsform vid annexorna i forna tider, än som nu; eller emellan kyrkoherdar och kapellaner. 12. Om icke detta kapellet varit ett kloster eller klosterkyrka; såsom mångenstädes i andra länder; men här i Hälsingland icke så; vilka ifrån seculo X, åtminstone XI, begyntes att upprättas och efterhanden småningom påökas och med oändliga testamenter begåvas; p. p.