Sida
372 / 1095
Cap: XVII: Dilsbo
AI-städad text
Denna vida och namnkunniga orten, Sunhede kallad, belägen emellan Alnora och Nordanstig, sträcker sig om de stora sjöarna Dellen, och sedan österut, omkring första vattnet, allt närmare havet eller själva havsbotten, varest Selånger är i Indals socken, och Selångers-ån som där inlöper, vilken vid Oftaun, strax ovan om Selångersfjärden, delar sig i två utlopp till havet; det norra, som sagt är, till Selånger; det södra är Njutånger och Igge- eller Igge-sund. Har i forna tider haft och fått namnet Delsbo eller Dilsbo, antingen av den bekante och bolda kungen i Norden Baldur, vilken ibland fler mång namn kallas och Delinger, och hans hemvist Delings eller Delsbo; Apollinis Sedes; eller är denna orten samma som de gamlas Thule, Thylö, Thulesbo, Thylsbo; etc. se I: §1: Glyfisv: Cap: XVI: a. Hafver nu sin stora kyrka stående på en jämn åkermark, sluttandes sig småningom åt söder till den stora sjön Norra-Dellen, vilkens västra ände sträcker sig in emot denna kyrka på södra sidorna; varföre är och denne delen, av det gamla Delsbo i senare tider kallad, Söderbo; men den norra, Norbo, som det än i dag kallas. Kyrkan är 3 resor byggd; den mellersta delen synes vara den äldste; då sakristian var ut på östra gaveln; återgången skedde den första tillökningen österut, då inte allenast sakristiet byggdes efter allmänna sättet, vid norra väggens östra ände, utan jämväl ett vapen- eller murhus på södra sidorna, även så stort som det förra vid samma sida; dock med den åtskillnad att dörren på det östra vetar västerut; men på det västra eller äldre, söderut, efter.