Sida

490 / 1095

Bollnäs

Skannad sida 490 ur Glysisvallur
AI-städad text
[6. b. Bollnäs.] Socken. — Hambræi föräldrar gifte sig 1578. Om denna prästvärda släkting har jag sammanhämtat en utförlig berättelse, som är den första under titeln: Memoria Rediviva Liter: Helf: och insänd till Societ: Lit: S. 1732. § 8. På året 1728, uti april månad, hava klockorna här uti tornet givit ljud ifrån sig, lika som någon uti dem ringt eller klämtat; därför ett stort anlopp av folk skedde, i mening att spöken voro för händerna; men befanns i sanning att ingen hade varit uppe i tornet, utan alla dörrar väl tillåsta; såsom trovärdigt folk för mig berättade; och det så mycket troligare för mig, som jag och hela staden H:vall, klarligen höra månde, på året 1703, det Scholae-klockan, mitt uti ljusa dagen, och lugna väderleken, förutan någon människas anrörande av sig själv rördes och ringdes. Därav spåddes Rect: Scholae död, D. And: Eurenii, som och strax därefter skedde. Vilket här införes, att stadfästa dylika berättelser, som Casp: Schottus, Joh: Euseb: Nieremb: P. Mariana, Thuanus, Boterus, och flere många framgiva att hava sig tilldragit i Italien och andra orter; varandes överallt kunnigt, att när klockorna flyga, som här säges, det är bullra lätt, och kunna med möda stanna, efter ringandet; förmenas sådant båda stor och skadelig eld, eller andra olyckshändelser. Dock ännu det säkrare är att gissa, att när yrväder och regnväder tillstundar, giva klockorna ett dumt eller skorrande ljud; men när klart väder nalkas, är också ljudet bättre. Varför kunna gamla ringare, och de som vana äro vid klockljudet, ofelbart gissa om tillstundande väderleken; även väl i anseende till orten varifrån klockljudet kommer. Om den bekanta Campana Miraculosa i Aragonien och staden Villila, kan läsas S. Isog[aei] K[arla] S[egerskiöld] p. 1035. § 9. Kyrkoherdarnas namn äro få igenfunna; ehuru med flit man dem eftersöka velat; varandes beklagligt att här vid den största församlingen i landet, minsta underrättelsen om forna tiders hävder är att finna: 1312, Ingemund Praepositus i Baldenäs nämnes hava d. 22 maji förärat sitt gods, Ingulfstad i Närtuna socken åt Uppsala Domkyrka, till sin lägerstad i S. Mariae kör, med mera som S. Peringskiöld härom berättar. 1374, D. Matthias P. och P. hade underskrivit ett brev i Archiep: Birgeri tid, dat: 16 Octob: när ett stort skifte skedde vid Svartsundet.