496 / 1095

[VII. b. Alfta.] utfirad till västra ändan med torn, vilket torn, så väl till trä-resningen, som själva muren, har varit i forna tider högre; Men sedan det olyckligt avbrann; året kan jag nu varken minnas, eller igenfå; sedan mina samlade lappar uppbrunno, i ryska fejden; se I: gr: Glysisvall: för m[ålet] blev muren 2 famnar avtagen, och trä-verket intet högre uppsatt, än som närvarande avritning utmärker. Inga vissa åratal kunna här utnämnas, när denna kyrka först kom att byggas, icke heller när tillökningarna skedde; mera än i gemen anföres Tit: I. §: 2. Dock av den gamla altartavlan, och flera kännemärken, kan det avtagas, att denna kyrka, när invigningen skedde, efter de påviskas vidlyftighet; se tit: I: §: 6; är hon kallad S. Mariae och 12 Apostl: kyrka. §: 2. Kyrkan denna är nu för tiden spritstagen utanpå, även tornmuren; så att skarvningarna icke kunna väl rönas. Om vapenhuset och det gent-emot varande skrifterum är tillförene berättat. Sakristian står nu vid östra ändan av norra väggen. Fönsteröppningar finnas 1 st. på östra gaveln; 4 st. på södra väggen; förutan det som i tornet söderut är; även västerut; även 2 st. på norra sidan, och i skrifterummet, och 1 st. i sakristian. Dörrar äro icke allenast i vapenhuset, utan ock 1 st. nytt uppbyggd, fram i koret, på södra väggen, år 1728. §: 3. Vad tornet angår, så finnes det nu så vara omändrat i dessa tider, att emedan muren på den östra gaveln som vetter in uti kyrkan, är vorden uthuggen, så att där öppning gjord är för läktare; men valvet däröver endast av trä, och intet av sten, såsom in uti själva kyrkan vara månde; ty är, för eldsvåda skull, icke allenast trossbotten, överst i tornet, med jord överlagd, utan ock dörrarna eller porten som vetter västerut åt kyrkogården, av järn gjorda; med mera som nödigt prövas vara att förekomma olyckshändelserna, och de där varande klockor bevara. §: 4. Kyrkan är välvd av sten, förutan den delen i tornet som nu sedermera är täckt med trä; se §: 3. utvisandes den gamla forna målningen upp under valven; varom i gemen berättas i Tit: II. —. Uti vapenhuset på alla väggarna, såg jag, 1704, stå skrivet åtskilligt.