AI-städad text
N. B. Det förenämnda är också att märka om avkortningarna, att på de ställen, varest vederlagen, i synnerhet uti senare tider, blivit, antingen till hela eller hälva delen, indragna, såsom uti Enånger 10, Sannor, uti Skog, tillika 12 Sannor; i Högstad, även lika; etc. Så hava sådana till kronan indragna vederlag samma beskaffenhet, som de manliga avkortningarna.
Själva vederlag hava varit av olika orsaker förunnade, dels för gästningar; dels för pastoratets ringhet skull; dels livstidsdonationer; etc. och tillförene, näst till alla pastorater utslagna, mera eller mindre; men sedan Konung Gustaf Eriksson I, år 1544, lät avskaffa den fria gästningen uti prästgårdarna, började också vederlagen indragas, och de andra så småningom efter bandet.
(Supplem: Tit: V. och Omiss: §: 33.)
Om tiondeavgiften.
I: Avhandlingen.
§: 1.
Hvad för mening våra förfäder i Norden haft om tiondeavgiften, det kan man finna, så väl av de gamla som nya kyrkobalkar och lagböcker; man går tillbaka till A: Ch: 900, då K. Ingo II, lät genom lagläsaren Ingo [o. Viger] spa upprätta lagboken; sedan efter honom K. Erik VIII; därefter K. Olof Skötkonung; yttermera Kung Stenkil; hvilken somlige mena vara sammante som den förenämnde K. Olof; S. Erik; K. Knut, An: 1168; K. Carl VII; K. Bert, A: 1251; K. Birger Magnussons son, 1295; K. Christopher genom ärkebiskop Nils Ragvaldsson An: 1441; och alle de flere ända fram till K. Carl IX; An: 1608; då man finner uti lagböckerna, så väl Uph som Helsing: kyrkobalk i: glod: sådant ord vara infört:
Akirker boop akirciu byggia od tionb giora; Adamber och hans syner gjorde tionb först och Salomon akirciu.
Men ehuru den sanna sägnen hade tagit; det är intet så lätt och säkert att utleta; fast man väl hylla den gamle Zamolxis Pythagoræ lärjunge, som levde på tiden efter världens skapelse 1170–1180; hvilken Scytherne hava mycket att tacka före till deras goda lagar; hade och