559 / 1095

Uti denna kyrka finnas inga gravstenar, ehuruväl många kyrkoherdar ligga här begravne, och andra förnäma personer, i synnerhet av den vitt namnkunniga Närbelista familjen, som av byn Närby tillnamnet taga månde; se Glysisvall: I: flod, om denna byn. Utan en runsten är uti vapenhusgolvet lagder; när kyrkan påbyggdes; åratalet är osäkert; Minnesmärken äro sådana: [Runskrift avbildad i texten] Denna stenen, att icke alldeles förnötas, uti ingången i vapenhuset som syntes ske; lät kyrkoherden Lars Elfvik, År 1726; efter min begäran, som var hans moders kusin, uttaga, och resa honom upp utanför södra vapenhusdörren på kyrkogården; där han än står behållen. Dock är ute på kyrkogården ena stupa stående; se Tit: IX: i förmäle, om allmänna namn i Ecclesiastique-namnet: Stupa. Uti kyrkogårdshörnet i sydosten; S. Stephans stupa, än i dag kallad; avtagen uti Örnhjälms Hist: Eccles: lib. III. Cap: XV; såsom avritningen netto där synes; honom meddelad av dåvarande häradshövding i landet, O. E. N. och dåvarande kyrkoherde S. G. i Norala; den jag och i ögonsikte taga månde, 1700, men svåra förfallen; varför lät kyrkoherden Mag: Isaac Kraft, sedan han till Norala kom, på året 1718; ombevara denna gamla stupa, gjord av goda furuplankor, och med de tiders gemena utskärningar, lika som på korsen, som sattes vid de dödas grifter; och än nog gängse är, i somliga kyrkogårdar; med brädskjul; som det än i dag stå månde. Om denne Sanct: Stephan, vilken här under denna stupa begrovs, räknad för den förste Hälsinglands läraren till kristendomen uti hedniska tider; det borde här väl något införas; dock emedan om honom är vidlyftigt infört uti förmäle Tit: VII: om kristendomens första ankomst här i landet; §: 8. Lit: A. B. C. D. E. F. så är onödigt sådant här upprepa.