Sida

568 / 1095

XV. b. Trönö

Skannad sida 568 ur Glysisvallur
AI-städad text
§: 3. Men uti kyrkan äro alla gamla målningar med kvast (?) kalk överdragna. Altartavlan består allenast af en bild, nämligen S. Maria, med ett barn på armen; skåporna där omkring äro målade med historier om Kristi avlelse, födelse, frambärelse etc. etc. Den gamla, som nu sitter över läktaren på norra väggen in i koret, är mycket gemen av små träbeläten; varest ock Maria något större står, och S. Olof, trampandes på trollet; att beteckna det han förstörde hedendomen här i Norden; såsom vidlyftigt därom läsas kan hos våra antikvarier. På södra sidan om altaret står även S. Mariae beläte, även Moses. På altaret står ock ett av mässing utarbetat och konstigt målat skrin, netto som en kyrka gjord; i stor vördnad hållen, uti munkarnas styrelse här i landet; ett helgedomsskrin, som ock bars omkring jämte fanorna; se tit: IX; fana; och tit: VIII. §: 3. = 2. 3. Kor-skranket av svarvade träpinnar, blev år 1702 uttaget, och i stället sattes pyramider med contrefaite målning. Predikstolen som förr var satter vid södra väggen, sattes till den norra, 1728, när ock fönstret där upphugget blev; ägandes små träbilder av evangelister och deras namn, med överskrift: EN PROPHET SOM DRÖMMAR HAVER, HAN PREDIKE DRÖMMAR. MEN DEN SOM MITT ORD HAVER, HAN PREDIKE MITT ORD RÄTT. JER: 23:28. Strax utanom predikstolen på norra väggen hänger en målad tavla, utmärkande yttersta domens process. Läktare äro 2 st: en i koret över sakristiedörren, gjordes då herr Samuel Gestrinius var här herde; Den andra blev helt ny och större upprättad, tvärt över kyrkan vid västra gaveln, år 1728, när kyrkan, till invärtes skapnaden, av bänkar och annat mera, mycket förbättrades; stående fram på balken deras namn som byggmästare voro: N. H. APL. bemärka: Nils Hiort och Anders Phalander. Inom dörren på södra väggen sitter en stor ljusarm av bildhuggare arbete överdragen med Contrefait målning; förärad av dåvarande sockenvapnaren, år 1702. §: 4. Inga grav- eller likstenar finnas här i kyrkan; ej heller några gamla besynnerliga ting, eller skrifter; fastän denna kyrka, som förr berättat är, hålles före vara den äldsta, dit folket ifrån de näst om-