615 / 1095

Allt och många av dem äro blivna, med den ombytande tiden, ändrade och till bättre lynne satt; det visar dagliga erfarenheten. Sålunda är också skett med detta Gestriniska namnet; ty stamfadern nämnde sig Grå, när han bodde på byn Hind-Värn, eller Hindrikstärret, i Stöde socken af Ångermanland; och det antingen av hårfärgen; såsom ock andra kreatur iakttaga; eller efter sin fader och farfader; eller av gården i byn; såsom mångstädes ske plägar. Men sedan han flyttade som fiskare till Gävle i Gästrikland, byttes detta namnet Grå uti Gestricius; av Gästrikland tagit; som större delen vilja nämna av Gestur. Men som detta var allmänt för alla landskapets inbyggare, lika som Helsingius för Hälsingarna; Uplandus för Upplänningar; blev Gestrinius antaget; och sedermera när -us och -ius blevo obrukliga, nämnes tillnamnet mest Gestrin. Kommande fuller intet de Gestrinier att här införas uti denne släktled och stamgård, som bo eller äro komna ifrån Finland och Ryssland; ty sedan Hälsingarna och Gästrikarna hade här fått inrymt och bofäst sig, A. C. 1160; blevo såväl landsorter som släkter här nämnda af förrenämnda folk, både Helsingii som Gestrinii, vilka till stora familjer än i dag här levande; utan här införas endast de som härstamma av Nils Pärsson Grå, och av hans hustru Anna Eriksdotter; av vilkas barn här allenast sonen Erik Nilsson införes, som var den förste som nämnde sig först Gestricius och sedan Gestrinius, när han blev V. D. Comminister i Gävle, och sedermera 1600 [Hm. 1598], kyrkoherde i Ljusdal; ägandes med sin hustru Anna Mårtensdotter (hennes fader var kung Johans ståthållare och överste här i Västernorrland, Martin Larsson, och moder Magdalena Jacobsdotter) 10 st barn, 8 söner och 2 döttrar; när han dog 1627: nämligen I: Johannes. II: Martinus. III: Petrus. IV: Nicolaus; V: Erik. VI: Samuel. VII: Jacobus. VIII: Olavus. IX: Elisabeta. X: Christina; vilka härefter beskrivas. I: Klassen Johannes Erici Gestrinius, född 1571, blev präst 1615, och 1633 kyrkoherde uti Segerstad och Hanebo, varest han avsomnade 1645, ägandes väl 12 st barn, men 5 st av hans söner dogo förrän deras fader; liggande begravna uti Segerstads kyrka, som ett epitaphium.