837 / 1095

[B. 13. Rosenskiöld.] furu det hade sig del. avlöst. Dock på samma år, uti novemb. månad, fick han K. M. fullmakt och instruktion att resa till Kopparberget och där för kronan utforska kopparen som falla kunde; i vilken beställning han förrättade därstädes till år 1620. Under den tiden han i Kopparberget vistades, ingick han där 1616 d. 15 sept. äktenskap med prosten herr Olof Canutis dotter i Tuna (hans hustru het Magdalena Haralds): Catharina Olofsdotter, med vilka han ägde 13 st. barn, som hädanefter komma att nämnas; 10 söner, 3 döttrar. Från Kopparberget fick han resa vid början av året 1620, och kom till Stockholm, varest han blev handlingskamrerare in till hösten uti aug. månad 1621, då han fick lov att resa utrikes, och var således att bese många kungariken, in på året 1622 till martium: Danmark, Holstein, Tyskland, Holland, England, Vallon, Frankrike, etc. och det med nog möda och mycken besvär. Vid hemkomsten 1622, blev han antagen att vara K. M. kammarsekreterare; men måste finna det en vid namn Zacharias Simonsson hade illa utfört och beljugit honom hos H. K. M.; vilket skedde 1625. På samma år 1625 d. 1 sept. övergick Stockholms stad en stor vådeld, som lade alla husen i aska, ifrån Skräddare-krogen, nästan till och till sal. P. Grönbergs hus emot Järntorget; då denne Peder Eriksson mistade sitt hus vid Vattubrinken; det han sedermera lät utbygga, men kom att byta det med riksdrotsen greve Gab. Oxenstierna Gustafsson, fåendes ett annat igen vid Tyska kyrkan. Klagomålen som förenämnde Zacharias Simonsson angav, uträttade så mycket, att så snart denne Peder Eriksson hade försträckt till dåvarande krigsbehov, 10 000 dr silvermynt, lät H. K. M. honom sin tjänst med nåde igenfå, bebådandes sådant genom kungl. amiralen Carl Carlsson Gyllenhielm, h. Joh. Skytte och hovkansleren Salvius. Men så fick han icke så alldeles gå och stå inför konungen, utan måste vara som han kunde, ända till året 1632; som hans egenhändiga skrift utvisar; skriven på Drottningholm, samma år. 1634, in octob. blev han av hennes K. M. och kungl. regeringen förordnad att vara legationssekreterare, då h. Joh. Skytte jämte flere herrar blevo utsände till åtskillige potentater uti Tysklands angelägna affärer; varest han mycken möda måste utstå, i synnerhet i Danmark, staden Bremen, Holland och England. Dock blev han i England besynnerligen hedrad av konungen, mest för den orsaken skull att han hade haft uti sin consort i förvar de dyrbara skatter över 70 000 lb.