Sida

88 / 1095

Om Religionens eller Salighetens Lärans första ankomst uti Helsingland

Skannad sida 88 ur Glysisvallur
AI-städad text
V. 75 Komna är där av, att åtskilliga socknens inneboende har tid efter annan givit och skänkt åker- och ängstykken till kyrkan och prästen, för själomässornas skull; såsom tillförene här bevisat är; då skatten är befriad vid hans gård och hemman, som likväl sådana tegar och jordlotter bortskänkt; varför äro sådana jordägor oskattlagda; men de andra skattlagda äro dels komna där av, att prästerna utvidgat jordägorna omkring förkallat och vid prästeborden; vilka sedermera efter Krigshären är skattlagda; dels ock att de som ägorna bortskänkte, hade och låtit en del av skatten ifrån boet följa med; varandes mycket gängse här i landet, att byta sig till läge jordlotter ifrån andra hemman; varföre kunna sådana prästestomnar vara nära nog komna prästegårdarne; var till allenast ett prov här införes av Ärkedegn: Jacobs brev, dat: 1474. den 9: Febr: som confirmerat de byten som åtskillige bönder i Ilsbo gjort med sina jordlotter till prästebordet. Flere sådana brev kunde här införas; men onödigt; emedan Landshövdinge Embetet i Gävle, av år 1685, befallt det sådana documenter finnes uti intändas; varandes att intet undra på, att sådan styrelse då lydde under Consistorierne, emedan man finner det även väl sådant skedde i Sal: Ärkedegn: Johannis Canuti Lenæi dagar; och att Indelnings värdet av alla kyrkoherdebärgen styrdes av förenämda Consist: här i landet. Dock är här vid noga att märka, av åtskilliga Riksdags Besluter och förordningar, att en åtskillnad har varit emellan Prästebord och Kyrkobord; de senare hörde till kyrkans inkomster; de förra till prästernas, kallades Fundi Curiales, et Fundi Sacerdotales; och skattlagdes itu så, nu annorledes, efter Överhetens godtfinnande; såsom av K. Magni Ladulås, it. Birgers, K. Christoph: p. p. förordningar är att finna, här i Norrlanden; som tillförene berättat är; äro sådana Fundi dotales f. patrimoniales, det är, skänkte av socknemännen. Tit: VII. Om Religionens eller Salighetens Lärans första ankomst uti Helsingland. §: 1. Att den högode Guden, efter syndafallet, har behagat, i alla världennes tider; πολυμερῶς και πολυτρόπως [vilka ord finnas igen allenast 1 gång i N. T. Heb 1. Lat: multis vicibus, multis modis; Luth: mångfald, månderley; Sv: Ofta i månghanda måtto] visa