900 / 1095

887 Ættqvist. (Huvudpartiet.) S. 564, r. 11 ff. Om Olaus Jonæ Albogius, hans familjeförhållanden m.m. se Hm., D. 2, s. 418 f.; jfr även nedan s. 660. S. 564, r. 4 nedifr. Om Johannes Albogius (Kanik) och hans maka jfr nedan s. 660 ff., 737. S. 565, r. 2. Om Lars Grubb och hans familj se Hm., D. 1, s. 116. Om en gravskrift över makan Christina Albogia, författad av Broman i mars 1701, se Mem. (Glysisv.-ed., D. 1), s. 548. S. 565, r. 4. Hänvisningen avser s. 625. S. 565, r. 9. Om Catharina Grubbs man Hans Wik (död 1720), kollega i Hudiksvall 1680, slutligen kyrkoherde i Skog (Hels.), se Hm., D. 3, s. 10 f.; J. O. Nordlund, Lärare vid Hudiksvalls skola 1650—1858 (Hudiksv. 1934), s. 72. Om dessa makars giften och de något skiljaktiga uppgifterna härom jfr även här nedan s. 625. S. 565, r. 11 f. Om Christina Grubb och hennes make Jon Valdner se nedan s. 626. S. 565, r. 15. Om Vilhelm Grubb (död 1739) och hans familjeförhållanden se Hm., D. 2, s. 46; Nordlund, anf. arb., s. 52 samt nedan s. 626 ff. S. 565, r. 20. Om Georg (Göran) Backmarck (död 1712) se nedan s. 628 och 748 samt Hm., D. 1, s. 116. Om en bröllopsskrift av Broman, ägnad Backmarck och Maria Grubb 1697 se Mem. (Glysisv.-ed. D. 1), s. 547. — 'Fänrik Lång' var Augustinus Lång, som från menig soldat avancerade till fänrik vid Hälsinge regemente 1718 men senare led hårda öden, se Adam Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, 2 (Sthm 1921), s. 427; jfr även nedan s. 628. S. 565, r. 22. Johan(nes) Grubb blev slutligen kapten vid Hels. reg:te 1714 och fick avsked 1718, se närmare Lewenhaupt, anf. arb., 1 (Sthm 1921), s. 248 (kallas här Johan Carl Grubb). Jfr även nedan s. 607 och särskilt s. 628 f. med kommentar (angående avskedet m. m.). S. 565, r. 13 nedifr. Elisabet Albogias födelseår torde ha varit 1642; om henne, hennes make Per Gestrinius och de här anförda barnen se närmare L. Bygdén, Härnösands stifts hm., D. 3 (Upps. 1925), s. 214 f. Jfr även nedan s. 663. S. 565, r. 7 nedifr. Apollonia Gestrins giftermål ingicks 1702. Enligt Bygdén, anf. st., skulle hennes make And. Lund ha begravts först 1719 i Rödön (Jämtl.). S. 566, r. 3. Margareta Gestrinia var född 1672, hennes gifte med P. Hiorter ingicks 1695, och hon avled 1704. S. 566, r. 7 ff. Olof Hiorter, den kände astronomen (f. 1696, d. 1750), var icke promoverad magister, ej heller filosofie adjunkt vid Uppsala universitet, som Broman förmodat. Däremot blev han docent 1732 och förordnades att under A. Celsius’ utrikesresa uppehålla dennes professur (till 1737). Senare innehade han en för honom 1746 inrättad befattning som observatör regius. Se om honom särskilt N. V. E. Nordenmark, Olof Hiorter (bilaga till K. Vet.-akad:s årsbok 1942). S. 566, r. 11. Om Peter Gestrin(ius) (f. 1667, d. 1754), slutligen premiärfänrik vid Jämtlands dragonregemente 1719, avsked 1721, se Lewenhaupt, anf. arb., 1, s. 228.