907 / 1095

Ny svensk släktbok (Stockholm 1901—04), s. 315. Varjehanda uppgifter (om F:s tidigare levnadsöden) förekomma även i Hälsinge nations matrikel (Upsala univ:bibl., ms. U 700 c) under 1694: okt. S. 582, r. 15. Om Erik Svensson Flodman, som senare blev kyrkoherde i Edsberg (Närke) och dog 1769, se Hagström, Strängnäs stifts herdaminne, D. 4, s. 585; J. Lager- holm, Södermanl.-Närkes nation (Stockholm 1933), s. 176; Leijonhufvud, anfört ställe. S. 582, r. 12 nedifrån ff. Sven Flodman (nr 7) blev kronobefallningsman; Andreas (f. 1724, d. 1779) kyrkoherde i Nyköpings östra (Hagström, Herdaminne, D. 2, s. 462 f.); Johannes, f. 1725, avled i späd ålder, men en broder med samma namn f. 1727 blev kyrkoherde i Frustuna (Södermanland) och dog 1777 (ibid., D. 3, s. 22); Adam (f. 1729, d. 1789) blev slutligen borgmästare i Lovisa (Lagerholm, a. a., s. 222). S. 582, r. 7 nedifrån. Om Johannes Gilnaeus (d. 1750) se Hagström, D. 4, s. 500 f. S. 583, r. 15. Om Johannes Olofsson Flodmans studier, konditioner och juridiska tjänstgöring finnas varjehanda upplysningar i Hälsinge nations matrikel (ms. U 700 c) under 1699, 26 febr. S. 583, r. 12 nedifrån. Om brodern Olof Olofsson Flodman lämnar samma källa under 1702, 12 maj, några uppgifter. Han efterlämnade i handskrift arbe- ten i topografi m. m., som bl. a. utnyttjats av Jensen, Söderhamns historia, Bd 1 (1919), s. 21 f., 70 f. 82 not 1, 127. S. 584, r. 6. Om Nils Olofsson Flodman, som senare ingick ett 3:e gifte se Herdaminne, D. 3, s. 479, jfr även nedan s. 728. Dotter Margareta Regina uppges där ha varit född 1743. S. 584, r. 5 ff. nedifrån. I anslutning till vad här omtalas om Cecilia Fernaeas bortgång m. m. (dec. 1696) må nämnas att till begravningen i jan. 1697 utgavs en gravskrift på vers, författad av L. Ujer (ovan omtalad s. 581 som måg i huset) och tryckt i Uppsala i patentfolio. (Häri uppges eget nog att fru Cecilia begrovs »tillika med sina 2ne små döttrar».) S. 585, r. 7 f. Beträffande Anna M. Regensdorff jfr ovan s. 580 (med kom- mentar). S. 585 ff. För släkten Frisk, dess olika grenar m. m. har G. Anrep i Svenska släktboken Ser. 1: Bd 2 (Stockholm 1872), s. 50—63, lämnat en utförlig redogörelse, för vilken Bromans verk av allt att döma i en rätt betydande grad utnyttjats; detta citeras också, dock endast i två noter å s. 63. För vår del gäller emellertid en generell hänvisning till Anreps utredning. S. 586, r. 2 f. Erik Nilsson Skrikas maka skall ha hetat Sara Nilsdotter (K. H-K enligt Flintenbergska samlingen i Hudiksvall). S. 586, r. 13 nedifrån. I fråga om Lars Eriksson Glasmästare bör uppmärk- sammas, att hans biografi fortsätter här nedan s. 592 (med redogörelse närmast för hans två senare giften). S. 587, r. 12. Jon(as) Jonsson Drake d. ä. återkommer nedan s. 779 (hans 2:a gifte, som också berörs här nedan s. 588). S. 587, r. 22. Om rådman Jonas Drake (d. 1765) och den roll han spelade i Hudiksvalls liv och utveckling se Brun, Hudiksvalls historia, D. 1 (passim, se register i D. 2); porträtt (efter C. F. von Coins original i Hudiksvalls rådhus) s. 180. Även makan Catharina Bergman nämns här D. 1, s. 140, 141, 222, likaså dottern Brigita (Brita) D. i, s. 222. S. 587, r. 11 nedifrån. Elisabet (Lisa) Craelia var dotter till faktorn vid gevärs-