926 / 1095

i Ovansjö (Gästr.) och Arbrå som adjunkt men trädde sedermera i skolans tjänst och avancerade 1724 till »Collega Supremus» vid trivialskolan i Gävle (Hälsinge nations matrikel, s. 127). Han är tydligen författare till de 'Anmärkningar över Arbrå Församling... och fortsättningen 'Anteckning över Annexen till Arbrå nu för tiden Undersvik kallad', som avtryckts å omslagen till Glysisvallur-editionen H. 8—11 (= D. 3:4, 1:3, 2:3, resp 3:5). S. 626, r. 17. Jonas Zach. Waldner (d. y.) blev 1747 komminister i Gran (Upl.) och dog 1750 (Hm., D. 1, s. 487 f.). S. 626, r. 12 nedifr. Om Vilh. Grubb jfr s. 846, ävensom Hm., D. 2, s. 46; J. O. Nordlund, Lärare vid Hudiksvalls skola (1934), s. 52. S. 627, r. 8 f. Dorothea de Mycschi's efternamn, som i ungefär samma form förekommer i Bromans Mercurius Helsingicus under år 1725 (Glysisvallur-editionen, D. 1, s. 397) är, såsom en anteckning av K. A. Hægermarck ger vid handen, antagligen en förvrängning av namnet Timitsky. Om detta namns förekomst i Hälsingland har Hægermarck samlat en del uppgifter ur tryckta och otryckta källor. Härav framgår bl. a., att en löjtnant vid Hälsinge regemente Hieronymus Stephan Timitsky mot 1600-talets slut varit bosatt å kronohemmanet Högen i Bergsjö socken. Han omnämnes av O. Bergström i K. Hälsinge regementes chefer (Sthm 1909), s. 21 not 1 såsom befälhavare för en mindre styrka, som efter krigsutbrottet 1675 var förlagd i Ystads skans. Samme förf. nämner också (s. 19 not 2), att hans maka, Margareta Arenfelt, möjligen var dotter till regementschefen överste Anders Månsson Arenfelt († 1673), om vilken närmare kan ses Elgenstierna, I, s. 158. Timitsky avled i Bergsjö 1699, och påföljande år supplicerar änkan Greta Arenfelt om att få behålla de underhållsförmåner, som maken innehaft. En av makarnas döttrar, Helena Sofia Timitsky, blev gift med fänriken Sven Erik Reinhold Lundén, som senare innehade det förutnämnda kronohemmanet i Bergsjö (jfr härom E. Högström, Bergsjö sockens historia, Jönköp. 1921, s. 68). Denna dam och en hennes systerdotter beröras av notisen i Mercurius Helsingicus 1725; jfr härom närmare R. Gothe, Hassela-finnarna (Sthm, tr. i Filipstad 1942). S. 627, r. 11 nedifr. Christina Larsdotter, Vilh. Grubbs maka i 2:a giftet, tillägges nedan s. 846 släktnamnet Altzin. S. 628, r. 4. Om Göran (Georg) Backmarck jfr s. 565, 748 och Hm., D. 1, s. 116. S. 628, r. 20. Om Pehr Nordel(ius) d. ä. († 1769) se Hm., D. 2, s. 388. S. 628, r. 15 nedifr. Om Petrus (Pehr) Nordel(ius) d. y. se ibid. S. 628, r. 7 nedifr. Om August(inus) Lång se ovan s. 565 med kommentar. S. 628, r. 2 nedifr. Johan Larsson Grubb blev sekundkapten 1710 och kapten vid Hälsinge regemente 1714. Hans avsked 1718 torde ej ha varit frivilligt utan ingått i den upprensning inom Hälsinge regementes officerskår, som regementschefen överste L. von Numers 1718 av Karl XII erhållit fullmakt in blanco att företa på grund av de mindre tillfredsställande förhållanden, som yppat sig inom regementet. Se härom O. Bergström, K. Hälsinge regementes chefer (1909), s. 34 f. (med noter); G. Petri, Armfeldts karoliner 1718—1719 (Sthm 1919), s. 84 f. Om Grubb jfr även ovan s. 607. S. 629, r. 3. Caisa (Catrina) Stina Grubbs födelseår var enligt annan källa 1718; † i Gävle 1779 (Sehlberg, Gävle och dess släkter, D. 1, s. 641).