928 / 1095

S. 631, r. 21. Om Pehr Höglund se Hm., D. 1, s. 391. S. 631, r. 2 nedifr. Om löjtnant Erik Oxell se Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, 2, s. 492. S. 632, r. 9. Den här nämnde Peder Jonsson Hög är förmodligen identisk med den av Brun, Hudiksvalls historia, D. 1, s. 121 omtalade »byggmästare Per Jonsson Hög», som 1718—19 omhänderhade byggandet av ett nytt skolhus. S. 632, r. 11. Om komminister Johan Högvall (död 1759) se Hm., D. 1, s. 391. S. 632, r. 15. Sonen Petrus (Pehr) Högvall blev enligt Hm. (anf. ställe) bruksskrivare. S. 632, r. 11 nedifr. Maria Jacobsdotter Grubb nämnes nedan s. 789, r. 17, men kallas här Barbara; se härom ovan s. 621 med kommentar. S. 633, r. 10 nedifr. Hans Andersson Grubb nämnes som borgmästare i Gävle tidigast 1614 och ännu så sent som 1638, men kallas 1641 f. d. borgmästare; se om honom närmare J. Selggrens anteckningar om 'Borgmästare i Gävle' (i Meddel. af Gestrikl. fornminnesfören., 1902, s. 1—25), s. 7; jfr även P. Elfstrand i Sveriges kyrkor, Gästrikland, s. 18. S. 633, r. 2 nedifr. Sonen Anders Hansson Grubb, köpman, skeppare, blev 1651 borgare i Gävle, var någon tid »huvudsvag» (genom bekymmer för sin förfallna hustru Margareta) men blev botad; rådman 1684, kyrkvärd m. m. död 1703. Barnen förföllo (sonen Hans, tiggare, död 1703; dottern Kerstin, fattighjon, på hospitalet, död 1717). Sehlberg, D. 1, s. 336 f. S. 634—640. Jonas Olofsson Grundberg (rad 2 nedifr.) och hans ättlingar inom släkterna Grundberg, Bremer, Jerf, Bæckner, Nordenlöf, Bäckman, Röngren, Berggraf, Laurin, Gris(e), Biörner, Trälod, Astner, Palmborg och Rynning återkomma nedan s. 794—801. S. 634, r. 2 f. nedifrån. Rådman Jon Olofsson Grundberg och hans hustru skänkte till den 1715 fullbordade kyrkan i Hudiksvall en altartavla, som där bibehölls till år 1790, se härom närmare S. Brun, Hudiksvalls historia, D. 1, s. 117. S. 635, r. 8. Olof Jonsson Grundberg utsågs 1699 vid uppsättandet av ett borgargarde i Hudiksvall till löjtnant vid detsamma (Brun, anf. arb., D. 1, s. 103). S. 635, r. 14. Rådman Peter Bremer omtalas i olika sammanhang av Brun, D. 1, s. 125, 180 (äger fartyg), 209 (biträder skomakarämbetet). S. 635, r. 16. Johannes (Johan Peter) Bremer var född 1724 26/10 och blev slutligen (1771) kyrkoherde i Älvkarleö, död 1788 (Hm., D. 1, s. 333). Om hans tidigare öden (studier, konditioner som informator — bl. a. för sedermera kanslirådet And. Schönberg — och som predikant m. m.) lämnar Hels. nat:s matrikel ingående uppgifter. Han var gift med Sara Christina Tollsten (f. 1739), dotter av bankokommissarien Johan Carl Tollsten, och hade med henne en son Carl Peter (f. 1773). S. 635, r. 21. Petrus (Peter) P:son Bremer studerade medicin och kirurgi både i Uppsala och Stockholm och disputerade 1755 under Linnés presidium, utsändes 1758 som fältlasarettsmedicus till armén i Pommern, varest han tjänstgjorde hela kriget, idkade senare studier i Berlin. Återkommen 1762 praktiserade han i Hudiksvall men avled där redan 1765 vid 34 års ålder (Sacklén, Sveriges läkare-hist., Avd. 2:1, s. 46). S. 635, r. 13 nedifr. Maria Elisab. Lampa, rådman Peter Bremers maka i