Sida
931 / 1095
Kommentarer till släkterna Palmborg, Gropman och Halenius
AI-städad text
S. 639, r. 11. Om sonen Abraham Astner, liksom fadern kapten vid Hälsinge regemente, gift med Sara Helena Robsahm, se Örnberg, anfört ställe.
S. 639, r. 20. Inga Palmborg nämns här nedan s. 800 Anna.
S. 640, r. 2. Margareta Johanna Palmborg blev 1741 gift med handelsman i Gävle Petter Almgren (f. 1714, d. 1757) och hade med honom utom 5 barn döda i ungdomen, 3 döttrar, som nådde vuxen ålder (Sehlberg, D. 1, s. 469, 491).
S. 640, r. 3. Ulrica Eleonora Palmborg (d. 1789) blev 1749 gift med fabrikören, sedermera rådmannen Eric Qvistberg i Gävle; äktenskapet barnlöst; nyss anförda källa, D. 1, s. 491.
S. 640, r. 14 f. Helena Gropman och hennes man Pet. Valberg nämnas även s. 742.
S. 640, r. 18. Om Erik Agrivillius (f. 1653, d. 1711) se Hm., D. 2, s. 41 f. En uppsats av Victor J:son Kööhl, Krigsprästen Erik Agrivillius, kyrkoherde i Harmånger och Jättendal på 1700-talet (i Iggesunds jul, 1940) har jag ej haft tillgång till.
S. 640, r. 14 nedifrån. Olof Larsson Gropman tillbringade sina tidigare år till sjös och förde fartyg i fraktfart på hamnar både inom och utom Östersjön. År 1716 tycks han ha slagit sig ned som köpman i hemstaden Hudiksvall och blev där senare rådman. Vid ryssangreppet 1721 blev han, som Broman omtalar i 'Nifelheim å Glysisvallur' (Glysisv.-editionen, D. 1, s. 877 f.) tillfångatagen och förd till Ryssland men frigavs efter fredsslutet. Förklarligt nog omtalas han i olika sammanhang av Brun, Hudiksvalls historia, D. 1, sålunda bl. a. s. 111 (plundrad av ryssarna 1721), 126 (bygger sågkvarn), 166 (riksdagsmannakandidat), 179 (bygger skepp), 181 (porträtt, efter C. F. von Coins original i Hudiksvalls rådhus). Nämnd även ovan s. 591.
S. 640, r. 11 nedifrån. Om Andreas Gropman jfr ovan s. 572 med kommentar och s. 591.
S. 640, r. 8 nedifrån. Om Fridolf Gropman se ovan s. 572 med kommentar.
S. 641, r. 9. Laurentius Strandberg avled i Stockholm 1736 (Hälsinge nations matrikel).
S. 641, r. 18. Om Sven Möllers svårigheter, då det 1725 för honom gällde att vinna burskap i Hudiksvall, se Brun, D. 1, s. 198 (jfr även s. 140 f.).
S. 641, r. 9 nedifrån. En översikt i sammandrag av släkten Halenius' (Hallenius’) äldre historia lämnas av Leijonhufvud, Ny svensk släktbok (Sthm 1901—06), s. 655 ff. såsom en inledning till den därmed befryndade släkten Noréus. För denna sammanställning har Bromans utredning ej kommit till användning, men den förefaller att grunda sig på något tämligen likartat arbete. En och annan notis angående sådant som på ett mera märkligt sätt innebär avvikelse från eller supplering av Bromans uppgifter meddelas här i det följande — däremot bortses från obetydligare eller mindre tillförlitliga avvikelser.
S. 642, r. 5 ff. Att här närmare ingå på de särskilt för äldre tid kuriösa Bureska stamtavlorna, som tyckas ha förefallit även Broman något tilltrasslade, torde ej vara behövligt. Det kan ju erinras om att detta ämne något berörts ovan i kommentaren till s. 620 och ytterligare behandlas nedan i anmärkningar till s. 767 ff., 771.
För våra syften torde det få anses tillfyllest att här stanna vid Könik Olofsson i Baggböle (r. 16 f.), som veterligt var birkarl och häradsdomare, och hans