953 / 1095

S. 711, r. 3 ff. nedifr. Om Nils Vikegren se nedan s. 792 (med kommentar), 859. S. 712, r. 11. Om Peter (Pehr) Cederhamn (f. 1722) se nedan kommentaren till s. 792. S. 712, r. 10 nedifr. Uppgiften om Erik Larsson Schalins utgivna skrifter torde böra preciseras därhän, att det, enligt vad som framgår av Hälsinge nations matrikel, tydligen här varit fråga om ett par gratulationsdikter tryckta i akademiska dissertationer, ett 1640 i Uppsala hållet tal och liknande smärre ting. S. 712, r. 6 nedifr. I fråga om Margareta Larsdotter Schalins och hennes makes, majoren Johan Rahms, 7 barn föreligger åtminstone såtillvida ett misstag från Bromans sida, som nr 6 Catharina Rahm, gift med löjtnant J. P. Drakenstierna, var dotter till kyrkoherden i Ragunda Olof Claesson Rahm (avrättad 1678) och hans maka i första giftet Elisabet Berg, se härom Bygdén, Härnösands stifts herdaminne, D. 3, s. 111; Elgenstierna, 2, s. 322. Nr 7 av de anförda syskonen Elof Johansson Rahm (f. 1654) blev 1694 kapten vid Stralsundska infanteriregementet och erhöll avsked 1715 (Lewenhaupt, anfört arbete, 2, s. 529). S. 713, r. 1. Möjligen avses denne L. Rahm i vad Broman nämner i Mem. (Glysisvallur, D. 1), s. 547 om en gravskrift 1697. S. 713, r. 13. Om Johannes Larsson Schalin se Hm., D. 2, s. 274. Bromans uppgift att Schalin varit komminister i Söderala, Hälsingland, torde bero på förväxling med den här ovan s. 706 nämnde fränden Jonas Larsson Schalin; däremot blev han komminister i Mo 1659 och kyrkoherde där tjugo år senare; han avled 1682. I Hm. upptas ytterligare en dotter, Christina, gift med kyrkoherde Lars J. Fernæus (död 1704); se ovan s. 709. S. 713, r. 6 nedifr. Giölin Schalin avled 1717, 59 år gammal; hennes make Mårten Hedsin (död 1710) nämnes arrendator på Örby (ovisst vilket) men arrenderade i varje fall på 1690-talet Finnerångers säteri i Västlands socken, Uppland (se A. Grape, Ihreska handskriftssamlingen (Upps. 1949), D. 2, s. 409). S. 713, r. 4 nedifr. Dottern Margareta Hedsin var född 1682 och blev 1705 gift med Erik Stenfelt (f. 1671, d. 1733), linguae Graecae & Hebraicae lector i Gävle 1708–25, theol. lector 1725–33 (Lundén, D. 1, s. 280) och prebende-kyrkoherde i Hille, Gästrikland, se vidare Hm., D. 2, s. 60; Örnberg, Årg. 8 (1892), s. 384; Sehlberg, Gefle och dess slägter, D. 1, s. 522, 523. Båda dessa senare arbeten lämna även uppgifter om barnen, som av det förra uppges ha varit 11 men av det sistnämnda 13. Utdrag ur Stenfelts egenhändiga anteckningar om släkten och familjen med mera, senare fortsatta av sonen rektor Erik Stenfelt d. y., finnas hos Sehlberg, D. 1, s. 514–521. S. 714, r. 1 ff. Rörande de Stenfeltska barnen må beträffande de i vår handskrift tillskrivna nämnas följande (se för övrigt Sehlberg och Örnberg anfört ställe): Erik Stenfelt d. y. tycks ha börjat sin skoltjänst som apologist vid Gävle trivialskola 1739 och fungerade senare från 1752 som skolans rektor; han innehade formellt denna tjänst till sin död 1785, men var faktiskt tjänstledig på grund av sjukdom från 1768 (se Lundén, D. 1, s. 62). Läroanstaltens hävdatecknare framhåller särskilt de stora förtjänster han inlagt om bevarandet av skolans äldre acta, som han samlade i kopieböcker, vilka blivit viktiga källskrifter för kännedomen om skolans äldre historia (se samme)