961 / 1095

S. 732, rad 12. Sonen Lars Arnell blev slutligen major och avled 1790 (Elgenstierna, I, s. 180). S. 732, rad 13. Ulrica Elisabeth Arnell var född 1732, dödsår obekant (Hellström, s. 191). S. 732, rad 14. Carl Arnell blev överstelöjtnant och dog 1811 (Elgenstierna, I, s. 180). S. 732, rad 15. Pehr (Peter) Arnell blev hovrättsråd i Göta hovrätt och dog 1806 (ibid.). S. 732, rad 16. Christina Margareta Arnell (född 1738, död 1770) blev 1765 gift med sin kusin kaptenen vid Dalregementet Olof Björling (född 1725, död 1800) i hans första gifte (Hellström, s. 191). S. 732, rad 17 ff. Om Carl Jonsson Arnell (död 1767), 1743 adlad Arnell, slutligen president i Bergskollegium (J. A. Almquist, Bergskollegium, s. 165), och hans maka Sara Aulævill (född 1687, död 1767) se Elgenstierna, I, s. 179. S. 732, rad 20 f. Axel Arnell (död 1777) var sedan 1762 kansliråd, då han 1772 kom att tillhöra de »politiska statister», som under några månader fingo utfylla rådet, då de egentliga ledarna vägrade att inträda däri (Svenskt biografiskt lexikon, D. 2, s. 235). Se vidare Elgenstierna, I, s. 179. S. 732, rad 15 nedifrån. Om Anna Helena Arnell (död 1806), gift 1:o 1751 med sin kusin överstelöjtnant Gerhard von Aulævill (död 1767), 2:o med överstelöjtnant Johan von Eckstedt (död 1807), se Elgenstierna, I, s. 179, 184; 2, s. 386. S. 732, rad 14 nedifrån. Om Sara Elisabet Arnell (född och död 1726) se Elgenstierna, I, s. 179. S. 732, rad 10 nedifrån. Samuel Arnell var (enligt Hellström, s. 365) fänrik vid Södermanlands regemente. S. 732, rad 8 f. nedifrån. Helena Arnells (död 1751) make Johan Gezelius (född 1686, död 1733) representerade den tredje generationen av biskopar med detta namn och betecknas på den grund stundom som Joh. Gezelius den yngste, se om honom bl. a. J. J. Tengströms levnadsteckning över fadern 'Gezelii den yngres minne' (Helsingfors 1833), s. 70, 202—204, 211 f., 272; M. Akiander, Herdaminne för fordna Viborgs och nuvarande Borgå stift, D. 1 (Helsingfors 1868), s. 62 med där anförd litteratur; T. Carpelan, Finsk biografisk handbok, Bd 1 (Helsingfors 1895—1903), spalt 753 f.; Svenska män och kvinnor, 3 (1946), s. 55. S. 732, rad 6 f. nedifrån. Johan(nes), son till Borgå-biskopen, blev slutligen lagman, adlad 1751 under namnet Olivecreutz, död 1804 (Elgenstierna, 5, s. 546). S. 732, rad 3 nedifrån. Jonas Jonsson Arnell, 1743 adlad Arnell, fick generalauditörs titel och dog ogift 1778 (Elgenstierna, I, s. 179). S. 734, rad 7. Om kyrkoherde Gerhard Tresk (född 1618) se Herdaminne, D. 3, s. 138. S. 734, rad 16 ff. Rådman Anders Larsson Tresk omnämnes ett par gånger av Brun, Hudiksvalls historia, D. 1, s. 62, 76. S. 734, rad 3 nedifrån. Söderhamnsrådmannen Daniel Olofsson Stenbit omtalas vid ett par tillfällen av A. Jensen, Söderhamns historia, Bd 1, s. 85 (skeppsbygge), 87; hans och hans makas, Brita Tresks, gravsten i Söderhamns kyrka omnämnes av Broman i Glysisvallur, D. 2, s. 425 (Jensen, Bd 1, s. 60). Jämför även ovan s. 649. S. 735, rad 8 ff. Vid Brita Tresks död 1747, som änka efter Peter Lind,