974 / 1095

S. 770, r. 7. Carl Gustaf Gyllenadler (f. 1654) blev major 1677, erhöll avsked 1687 (se ibid.). S. 770, r. 8. Om Margareta Gyllenadler (f. 1655, d. 1699) och hennes giften, 1:o 1677 med assessorn Gust. Ad. Du Rietz (f. 1654, d. 1681) och 2:o med generalmajoren frih. Anders Lagercrona (d. 1730), se ibid. S. 770, r. 13. Om Birgitta Gyllenadler (f. 1656, d. 1692) och hennes make hovjunkaren Nils Johansson adlad Oljeqvist (f. 1641, d. 1690) se ibid. S. 770, r. 14. Samuel Gyllenadler (f. 1657) blev häradshövding i Östergötland och avled ogift 1698 (se ibid.). S. 770, r. 15. Anna Catharina Gyllenadler (f. 1659, d. 1710) blev 1693 gift med Peter von Danckwardt (f. 1662, d. 1732), slutligen landshövding och friherre (se ibid.). S. 770, r. 18. Christina Gyllenadler (f. 1661, d. 1716) var gift med kaptenen Joachim von Stegling, vars fader fyrinspektoren Henrik von Stegling adlades 1663 (se ibid. och Elgenstierna, 7, s. 564). S. 770, r. 11 nedifrån. Om Helena Maria Gyllenadler (f. 1665, d. 1715) och hennes make majoren Zacharias Klingenstierna (f. 1657, d. 1707) se Elgenstierna, 4, s. 155. S. 770, r. 9 nedifrån. Johan Gyllenadler (f. 1669, d. 1718) blev slutligen lagman, gift 1:o 1696 med Anna Maria von Rohr (f. 1672, d. 1707) och 2:a 1710 med Maria Danckwardt-Lillieström (f. 1685, d. 1728) se ibid., 3, s. 220 f. S. 771. Vad här meddelas om den Bureska släkttavlan och dess äldre, mestadels legendariska släktled har väl Broman i första hand hämtat ur sitt eget exemplar av denna genealogi (se härom kommentaren till s. 767 ff., ävensom till s. 620 ovan). Och vad som fabuleras om ett Bura kloster i Medelpad tillhör legendbildningen. Mot Bromans härledning av de yngre Bureerna från Jacob Andersson Bure (i noten) har som synes en senare nyttjare av handskriften protesterat. Rätta förhållandet torde kunna ses hos E. Wennberg i Sv. biograf. lexikon, Bd 6 (1925—26), s. 687 f.; jfr även Elgenstierna, 1, s. 674 ff. För övrigt kan nämnas, att det av Broman flera gånger (s. 620, 642 och här 771) nämnda paret Brita Andersdotter Bure och Olof Clemetsson ju figurerar i Buregenealogien och att i varje fall den man, som uppges vara deras son, birkarlen (köpmannen) Könik Olofsson i Baggböle, står på fullt säker historisk mark. Hans maka hette Anna Olofsdotter. S. 772, r. 2 ff. I fråga om ärkebiskop Petrus Kenicius’ biografi kan hänvisas till bl. a. Hm., D. 1, s. 20 ff.; Annerstedt, Uppsala univ:s hist., D. 1 (1877), passim (se regist.); Hj. Holmquist i Sv. kyrkans hist., Bd 3: 2 (1933) och Bd 4; 1 (1938) passim; G. Åsbrink och K. B. Westman, Svea rikes ärkebiskopar (Sthm 1935), s. 252—263; Sv. män och kvinnor, 4 (1948), s. 219 f. osv. S. 772, r. 7. Om Kenicii svärföräldrar Hans Månsson Gammal och hans hustru Karin se J. Selggrens anteckningar om 'Borgmästare i Gävle’ (i Meddel. af Gestrikl. fornminnesfören., 1902, s. 1—25), s. 3. (Att Kenicii maka här kallas Anna måste väl vara ett misstag.) S. 772, r. 15 ff. Om ärkebiskop Johannes Lenaeus se nyssnämnda källor (Hm., D. 1, s. 26 ff.; Annerstedt, D. 1, 2: 1—2 passim; Åsbrink och Westman, s. 274—279 osv.).