Bild 953 / 989

Skannad bild 953 av 989

Skannad sida 953 ur Glysisvallur Del I
Automatisk teckenläsning (OCR)

Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.

andra slags fiskar». Deel kan sjön kallas af ordet »delande ty den de­ lar sig uti Södra och Norra Dell», hvarifrån tvifvelsutan namnet Deels- boo räknar sitt upphof. §: 11: Vi vilja nu meddela så mycket som sig göra låter om de öfriga socknarne. Forssa är utan tvifvel uppkalladt efter »Forsen som löper ut wid kyrkian. Annex till Forssa kyrkia är Hög socken, så nämnd för de stora och många högar brede wid kyrkian, under hvilka några Reser förmenes liggia begrafne, desse högar äro icke olijke g. Upsala högarne, fast de icke äro så aldeles store. Denne Församlings kyrkia säges sandfärdel. wara äldst och gamblast utaf alla kyrckior i Norra Contractet, fördenskull synas ock lapideæ mammæ på kyrckiones mur, til at beteckna at hon är som en Moder för de andra kyrckiorne, och Tuna kyrckia är den äldsta dottren.» Roggstad eller Roggestad har sitt namn af grundläggaren som hette Rogge. » Tuna förmenas hafwa sitt namn af resen Tun, som bodde i byn näst kyrckian TanhynD, socknens grundläggare. §: 12: Hufvudorten i denna del af Helsingland heter Hudilczwall (rättast så) af byarne Hudik och Wallen, af hvilka staden uppkommit. Staden kan glädja sig åt ett det allra vackraste läge och åt en hamn som är synnerligen bekväm för handeln, hvarför också Reverend. Episc. Bilberg (pag 89 af In Refr. S. Inoccidui) säger så här: »d. 10 Julij kommo wij in i Helsingaland och sökte uti Hudikzwall Solenes högd, hwilken stad ligger wäl till för sin hambn skull». Hittills hafva vi meddelat historiska uppgifter, vi vilja nu nämna något om områdets fysiska beskaffenhet, särskildt jordens bördighet. Ehuru vi anse det vara allmänt bekant att trakten är särdeles fruktbar, vilja vi dock, efter som vi börjat, nämna något därom, fast i största korthet. Denna provins har således i ovanligt mått att fröjda sig åt åkerfält, betesmarker, fiske och boskapsskötsel, som af alla torde vara så kändt, att vi ej vidare behöfva förklara det. Helsingland har de präktigaste hästar och de största nötkreatur (oxar?) Skogar finnas i mängd, ur hvilka man kan hemta träd lämpliga till byggnads- och skeppsvirke. (Forts.). Första delens 5:e häfte kommer att innehålla fortsättning på dag­ boken öfver märkliga händelser. Med anledning af de alltmer stegrade tryckningskostnaderna måste utgifvandet af Glysisvallur tills vidare afbrytas; i den händelse erforder­ liga medel skulle ställas till vårt förfogande af personer intresserade för verkets fullföljande kommer arbetet omedelbart att återupptagas. Upsala i april 1919. Redaktionskommittén. Edv. Beidings boktryckeri A.-B. Uppsala, 1919.