Bild 952 / 989

skåda welle» skulle vi själfva finna att de män som under sökandet efter sanningen kommit att hänga fast vid sina i god tro framställda antaganden ej så mycket böra tadlas, utan att man snarare under till­ börligt beröm för den goda viljan bör undvika att upprepa deras misstag. §: 8: Hufvudorten inom det södra området är Söderhambn, af södra fjärden, hvars motsats är Norhambn, hvilka skiljas åt af Saspskatan [asp- fkatan'r1]1 & Swartsundet. »D. 11 Julij» (säger den ryktbare Stregnens. Episc. Bilbjergius] Refr. Sol. Inoccid.) »kommo wij till Söderhambn, hwilken Stad är bekant af Factoriet som der är inrättat»; 1620 upp- byggdt på befallning af Högstsalig Konungen Gustaf Adolph. §: 9: Vi vilja nu återvända till den norra delen. Färla anses med större rätt böra kallas Färilla, ty i gamla tider bodde röfvare un­ der den utskjutande strandbrädden i Laforsen, där Liusna älf med stort dån af vattenmassorna störtar sig utför klipporna. Det ligger på två mils afstånd ifrån Ferilla kyrka. Men nu hafva vi orsaken klar för oss till den derivation som tager Färilla af »fara illa, ty röfwarena som bodde i klyftorna wid Lafors ström foro ganska illa fram der i landet. Ocb hafwe wij säker berättelse på, at röfwarne som i stor myckenhet i forna tider hafwa varit i Swerige, icke så mycket sig uti skogarne uppe­ hållit, utan häldre uti klyfftor under strömar, som det berättas hafwa warit uti den, uti Swerige aldrahögst brusande nampnkunnigste floden wid Vennersborg Trollhelta, i Elfkarleby, Lafors etc.» §: 10: Angående uppkomsten af socknarne Delsboo, Norboo, Biur- åker kan man fasthålla vid att de allratidigast ej förekommo såsom socknar utan voro särskilda byar. Delsbo kallades då Sörboda i motsats till Norboda och en tredje by var Biuråker, hvilka nu allesammans ega benämningen socknar. Inbyggarne sammankommo fordom i det gemen­ samma templet i Sörboda, och detta gifver oss nyckeln till bynamnet Spångmyra i Biuråker: »derföre at de som bodde i Biuråker måste gå öfwer en myra, hwar öfwer en spång lagder war, när de skulle gå till Sörboda kyrkia» och därpå, när folkmängden växte »bygdes byyn Spång­ myra wid den myran som har nampnet der utaf». Till bevis för delta vårt påstående vilja vi framföra ett vittnesbörd: »Wid denne myr ligger byn Widmyra hwarest finnas 3 grannar, och hvar och en utaf dem har sin wissa kyrkia at gå till ; Den ena till Delsboo hodie, den andre till Norboda, den 3:die till Biuråker» och nu kan man sluta sig till att »denna conditionen emellan grannarne icke nyligen wara begynt, utan bar kommit ifrån forna tiderna då myckenheten begynte tiltaga». Men på det vi ej må vara ovissa om huruvida »Delsboo i forna lider hafwa warit kallad Sörboda kunna vi rådfråga OIaum Andreæ Past, in Norboda 1595, hwilken i sin beskrifning öfver Norboo Skogen Norr om Delen belägen, nämpner han Sörboda, som ock uti sin process emot Sörbodarne, som° wille hafwa mulbeet på Norboo skogen, hwilka han lagförde och skogen tillbaka af dem want, jempte de andra gamla skrifter och moni- menter, som ännu i dag igenfinnas förwarade uti Norboo kyrkiokista, betyga enhällel. att Delsboo har i forna tider blifwit kallat Sörboda. Ibland desse Sochnar ligger Norboda aldraliufligast till, ty Siön Delen delar sig i Norra och Södra Dell, och der emellan är en åås hwar på Soclmen är belägen.» Nyssnämnda sjö öfverträffar vida Bergwijken och Rossen uti rikligheten af fisk; om den ej öfverträffar är den åtminstone jämförlig med dem, »ty här fångas harp, Unnare, lax förutan många 1 Bör möjligen läsas: Swartskatan d. v. s. Skatudden â Svartön.