Bild 1049 / 1095

; ; I H e I s i n g i c a. Anmärkningar öfwer Arberåd Församling uti Helsinglands Södre Contract. (Forts.) §: 21: Jordmånen är åthskillig, dock merendels någorlunda godh, så at här wäxer Rågh, Korn, Hafra, Grå ertter och lin. Men hålles före at Hwete, Hwitertter och Hampa icke skal gärna hinna til mognad, hwilcket iagh där hän lemnar, så wida iagh funnit wederspelet. §: 22: JärnMalm lärer och otwifwelachtigt finnas i det stora Åhs- berget, hwilcket den swarte tunga sand, som tages nedan för wed siö­ stranden, intygar: Ther han icke något ädlare i sigh förborgar. Samma sand brukas til Skur och Strösand. §: 23: Mineral watn fins wed en by, som kallas Flysta, uti en sandbacka, hwarest en källa med klart watn ända up utur sanden springer; dess Iop är Sommar och winter lika, och har iagh ingen den ringaste ohyra där uti funnet, men väl dess smak offta förandrad. Om thet kan stå alla prof som en rät Suhrbrun, är icke än försökt, men af många Förnäma har iagh hört thet mycket berömmas. §: 24: Med sina gräntzor, sträcker sigh, denna Sochnen på Södra sidan emot Boldnäs, på den Wästra emot Alupotta el:r AlfFta. På den Nårra Sidan emot Jerfzö, Delsbo och Forssa. På den Östra sidan til Niuthånger och Enånger. Äntehn Sydost til Tröne såsom och til Rängsiö. Thetta ware kortehn om Förssamlingen Arberåd. Anteckningh öfwer Annexan til Arberåd nu för tiden Underswik kallader. §: 1: Underswik berättas af Siön Ohre tilförena hafft sit nampn, genom hwilcken Liusne Elf flyter, och skulle såledz Sochnen blifwit näm- der Ohres wik. Andre wele dérivera Sochnens nampn af de krokar och wikar som i berörde siö äro, til et stort antahl, och tyckas ifrå sielfwa elfwen, lik som öhrat ifrå hufwudet något skilde och söndrade. §: 2: Men om man wil något täncka tilbaka, på det som tilförne skrifwit är uti §: 2: öfwer Arberåd hwarest Orus el:r Ore omtalas, den och kallades äljest Arver Arfvar Oddur : så tyckes det sigh äj så illa rima, orn man sade at denna Sochnen så wähl som den förra af ho- nom fåt sit nampn: ty skulle Arberåd af Arver wara kallad Arverå, hwarföre kan och icke Underswik af Ore warit nämd Oreswik ? Eme­ dan hele Sochnen som jämte Elfwen sig sträcker, är wed wikar belägen. §• 3: Man har uti Arberåd Församlingz anmärckning §: 3: 4: et 10: något omtalt enstakade gården Arfwik e!:r Arwik och det steniga gründet mit för Kyrckian belägit, hwilket steniga grund så wäl som an- ra, som loc: cit. skönjas kan, effter åtskilliga Sochners dialecter, har, mar, mahl ar och or kallade warda. Är nu Arberåd af berörde Stenar sit nampn gifwit, så kan man icke utan skiähl sluta, at Oreswik af Sten or sit nampn fåt, emedan jämväl därstädes en sådan Sten ar ehr or ofwan lör kyrckian straxt, sigh långt uti Elfwen sträcker. Om man och skulle täncka at denna Sochnen i gkste tider jäm- wäl kallades Underswik, så wet iagh icke hwad raison man där til särde- es hafva kan, emedan hon icke är belägen under ehr nedan för hufwud