Bild 1050 / 1095

Kyrckan Arberåd, icke el:r nedanför Tröne som tilförne sägz hafwa dess hufwud kyrckia warit; utan ofwanför. Wil man och deriverat af under iniraculum, så tror iagh näpehn at här lär finnas större sälsamheter, än annorstädes, så wida man det kunnat utforska och uthleta. Man kan wäl icke neka at hon Anno 1589: och 1592: kallades Underswik och Ünnarswik, som ses kan infra §: 16: et 17: Men högh orsak har man at twifla, om de som den tiden lefde, behullit första uampnet oförkränckt. Man wil anföra några exempel huru de i åth- skilliga Sochnar folckz nampn i wår tidh jämwäl förbyta. Ionas kallas på somliga ställen Jomke, Jumpa och Juga. Olof) Olle och Ula. Nils, Nisse. Karen, Kassa, Kaissa. Brita, Bölla, Borsta. Margreta, Magga, och mera dylikt. Så kallas och Biuråker Sochn, Biöråker och af sina egna inbyggare Beråker. När nu desse och andre oräkneliga ord lidit sådan förkränckelsse; hwad under är då, at Oreswik är först förbyt i Unnarswik och sedan i Underswik? §: 5: Kyrckones ålder kan man icke weta, men thet kan man se at hon är tilbygd wedh pass V* dehl på Wästre ändan; ther om for­ dom warit en sten under altar skylian som uthwist åhratahlet medh hwad mera, hwilcken sten nu icke igenfinnas kan, utan dess qwarblefne in- hugne rum allenast. Sielfwa tilskötningen synes, såsom och gl: Kyrkio dören därest dörhakarna ännu sitja. §: 6: Bägge klåckorna äro gutna åhr 1577: Past: Pl: Rev: D:no Remberto Nicolai. Comministro Rev: D:no Euano Nicolai. §: 7: Sochnens ålder är owisser: dock berättes at 4: st: bönder först begynt där wistas. Then första kallades Simon, och hafwer af ho­ nom byen Sime sit nampn, emedan han böriat rödja ifrå Simeå Siön ända uthför åhn, hwilcken genom berörde by Sime framlöper och sigh uti stora Elfwen exonererar. Then andre är Bo uti Bogården, hwilket nu är en wret uti Löfwik. Then tredie är Spiuten i Spiutbo, han haf­ wer bodt ofwan för Kyrkian i täckterna. Then fiärde Tälle i lälby. Desse skole, för än kyrckian bygdes, hafwa legat til Tröne, och warit mycket förmögne, så at förutan annat, de och in uti spiknåden ofwan på bäste hofwarna sat Silfwerzirater, nemligen skalrande ringar, i syn­ nerhet då de farit til kyrkian, heller i Brade färd. §: 8: Sochnens situation wore icke oangenäm, emedan byarna äro belägna på wakra åkrar, bredwid den förbi flytande elfwen Liusnen, där icke the stora och swarta bergen them resandom och wed sådana klip­ por owanom syntes faslige. §: 9: Byarnas nampn äro följande 1: Sime. 2: Diupe. 3: Kyr- kiobyn. 4: Löfwik. 5: Offerberg. 6: lälby. 7: Gussbo. NB: uti Skat- boken underskrifwen i Underswikz Sochnestufwa Anno 1639: kallas Sime, Simeå. Offerberg, Berg. Diupe, Diupwik. Gussbo, Gussebo. Uti 1655: åhrs qwarntulslängd, kallas Tälby, Tilby. Qwarntulslängden är Mantahls längden. §: 10: Ibland bergen som och i denna Sochnen til et stort antahl finnas, tilägnar man icke obilligt Offerberget, bred widh byen af samma nampn, belägit, första rummet, emedan det icke allenast är mycket högt och brant, utan och för de stora klyfftor, som synes lika som i wädret hänga fasligit. Af detta berg är för någon tidh sedan ett stort stycke medh dunder och dån neder ramlat. Berättes och dilinquenter i Hedendomen måst på knä krypa til ro­ ten af detta berg och sina offer framte, hwadan thet och Offerberg kal­ lat är. Ther näst ihpgkommes och billigt Degeråhs et stort berg etc.