Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.
S. 573. r- 8 ff. Om Nicolaus Broman (d. ä.) och hans familj se Hm., D. 2,
s. 419.
S. 573, r. 14 f. Om Daniel Rolinder, komminister i Rogsta, senare i Alfta,
f 1758, jfr Hm., D. 1, s. 63.
S. 573, r. 23 f. Nicolaus Broman d. y. (f. 1722, j 1788) blev med tiden i likhet
med fadern kyrkoh. i Rogsta och Ilsbo (Hels.), se Hm., D. 2, s. 420. Han hade i
sitt 1750 ingångna äktenskap med Anna Christina Ekman (f 1791) 3 barn, av
vilka sonen Nils blev den 3: dje bäraren av namnet Nils Broman, som blev kyrkoh. i
Rogsta (f. 1751, f l8Ii), samt dottern Anna, som i sitt äktenskap med komministern
i Norrbo (Hels.) J. G. Sefström (f 1830) blev moder till professor Nils Gabriel
Sefström (f. 1787, f 1845), den berömde kemisten och bergsmannen [K. H-K].
S. 574, r. i ff. Georg Meurling (i Smålands nations matr. Giuretius Mörling),
stud. i Upsala 1713, magister i Rostock 1728, skolrektor i Gamla Karleby 1730,
gymnasieadjunkt i Borgå 1732, adjunkt vid akad. gymnasiet i S:t Petersburg 1736,
se vidare P. G. Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (Upps. 1894), s. 186. Som
dödsår uppges här 1741.
S. 574, r. 15 nedifr. Om Olof Larsson Broman (1654—1701) och hans
familj jfr Hm., D. 1, s. 391.
S. 574, r. 9 nedifr. Om Lars Olofsson Broman (1686—1726), komminister i
Viksta (Uppl.), jfr Hm., D. 3, s. 415.
S. 574, r. 4 nedifr. Olof Larsson Broman (f. 1720), student i Upsala 1738,
blev sedermera komminister i Tensta (Uppl.), t!77i (Hm., D. 3, s. 131).
S. 574, r. 2 nedifr. Eric Tegmarck blev slutligen (1746) kyrkoh. i Viksta och
avled 1752 (Hm., D. 3, s. 412 f.).
S. 577, r. 13 nedifr. Erik Larsson Bælter (f 1748) var en ansedd och betrodd
man, jfr Jensen, Söderhamns hist. Bd 1, s. 70, 85, 109 (med not 1), 153. över
honom hölls 1748 likpredikan av kyrkoh. i Söderala (Hels.) Er. Ol. Monteen,
vilken påföljande år trycktes i Stockholm (40 s.). Häri ingå 11 sidor personalier,
varav bl. a. framgår, att Bælter valdes till rådman 1725. (Dessa personalier ha
möjligen använts av Broman.)
S. 577, r. 10 nedifr. Om rådman Sven Nilsson Berg (f. 1640, f 1720) jfr
Jensen, Söderhamns hist., Bd 1, s. 62 (gravsten), 159. En släktledning över denna
släkt Berg finnes — som K. H-K påpekat — i N. Ahnlund m. fl., Sundsvalls
hist., D. 4 (Sundsvall, tr. i Upps. 1921—22), s. 42.
S. 577,' r. 5 nedifr. Om Lars Eriksson Bælter (Balter), som senare blev
kyrkoh. i Järvsö (Hels.) och slutligen i Tierp och avled 1788, se Hm., D. 3,
s. 176 f.; jfr även Jensen, a. a., Bd 1, s. 115 (o. passim), om hans verksamhet i
Järvsö se J. J:son Hanzén, Järvsö prästgård (Ljusdal 1941), s. 149 ff., 175.
S. 578, r. 3. En genealogi över släkten Gerdzlovius hos Sehlberg (Gefle o.
dess slägter, ms.), D. 1, s. 477 visar att Johanna Beata G. var dotter till borg
mästaren Erik Gerdzlovius (f 1742) och hans maka Christina Maria Berger
(t 1768).
S. 578, r. 9 ff. Om Sven Bælter, som blev domprost i Växjö 1750, teol. d:r
1752 osv. och avled 1760, se G. Lizell i Sv. biogr. Iex., Bd. 2 (1919—20), s. 551—
555, med där anförd litt., däribland särsk. J. Dellner, Sven Bælter, en homiletisk
studie (akad. avh. Lund; tr. Upps. 1916); vidare H. Lundström, Sven Bælter,
vår förste svenske kulthistoriker (i Kult och konst, 1906, s, 81 ff.), C. O. Arcadius