Sida 928 i originalet

Skannad bild 941 av 1095 · vilket Ramsay dock ej uttalat sig om

Skannad sida 941 ur Glysisvallur Del II
Automatisk teckenläsning (OCR)

Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.

928 i Uskela kyrka »i sina fäders graf». Lewenhaupt anf. st. har återgivit detta: »d. 1724 [vilket Ramsay dock ej uttalat sig om] och begr. s. å. 13I2O. Bromans uppgift 1729 får väl snarast antas bero på felläsning för 1724. Om en till dessa makars bröllop tryckt brudskrift, författad av Broman i jan. 1721, se Mem. (Glysisv.-ed., D. 1), s. 537. S. 665, r. 2. Om Olof Olofsson Kanik (Kanick) och hans befordringar se närmare Lewenhaupt, i, s. 334; födelseåret anges här vara 1693 och dödsdagen */7 i757- S. 665, r. 5. Anna Catharina Kaniks (f. 1715) man Salomon Hofverberg var son till kyrkoh. i Ragunda, Jemtl., Salomon H. (se Bygdén, Hernösands stifts hm., 3, s. 112), saknas i O. C. Ahlströms tydligen mycket ofullständiga släktöversikt i Norrländska slägter, D. 2 (Östersund 1892), s. 99 ff. Han uppges av Bygdén ha varit kammarskrivare i Krigskollegium, men tycks i så fall ej ha varit ordinarie (förekommer ej hos J. Kleberg, Krigskollegii historia). S. 665, r. 12 ff. Om Anna Catharina Kaniks (f. 1694) man Johan Carlsten, premierlöjtnant vid Helsinge reg:te 1718 (avsked 1719), se Lewenhaupt, anf. arb., i, s. 14. Mellan familjerna Broman och Carlsten rådde, som Hægermarck påpekat, icke något gott förhållande. Akterna visa, att uppträden förefallit dem emellan, i ett fall i form av en rangtvist mellan fruarna (skildrad av S. Brun i Hudiksvallsposten 1927: 17 nov.), varjämte det inträffat att Carlsten uppträtt så vanvördigt gentemot Broman, att denne funnit anledning att i en inlaga av 16 jan. 1717 till Uppsala domkapitel anmäla Carlsten, då fänrik, för olämpligt upp­ förande. Uppgiften om Carlstens flykt till Ryssland får ses i samband med vad Broman berättar i Glysisv., Flock 2 (editionen D. 2, s. 292), där det heter, att han 1731 flyttat bort från hustrun och »säjes wara Major wid Ryske Hussarene 1741, av the hit commend [erade]». S. 666, r. 16. Om faktorn vid gevärsfaktoriet Johan Eschilsson (f. 1599, t 1657) se B. Steckzén, Om Söderhamns gevärsfaktori (i Hälsingerunor, 1934, s. 23—47), s. 31 f.; han nämnes också av Jensen, Söderhamns hist., Bd 1, bl. a. s. 35 f. 42, 61, liksom av Broman flerstädes så bl. a. Glysisv. Flock 1 (ed., D. 1, s. 250). S. 666, r. 12 nedifr. Hans Larsson Garp förekommer i Bromans borgmästar- längd i Glysisvallur Fl. 1 (ed. D. 1, s. 249 f.); jfr Jensen, Bd 1, s. 35. Se även här nedan s. 787. S. 666, r. 9 nedifr. Nils Xhomesson (f 1640) var faktor vid gevärsfaktoriet i Söderhamn och någon tid även stadens borgmästare, se Jensen, Bd 1, s. 35 med not 1; B. Steckzén i Hälsingerunor, 1934, s- 27—31- S. 666, r. 7 nedifr. Om Petrus Jonæ Nenzelius (f 1673), lektor i Hernösand slutl. primus theol. lector; förordnades 1658 till kyrkoh. i Nora (Ångerm.) men måste på grund av en av konung Karl Gustaf utfärdad fullmakt för annan person å samma pastorat återgå till lektoratet. Se J. F. Biberg, Hernösands stifts hist. o. hm., D. 2 (Hsand 1876), s. 31; D. 3, s. 49 f.; Bygdén, anf. arb., D. 2, s. 294. Hans maka nämnes av Biberg Brita Lundel, kyrkoh.-dotter från Skellefteå, vilket tydligen är felaktigt (Bygdén, som anf. arb., D. 3, s. 304 redogör för syskonen Lundelius, barn till kyrkoh. Nicolaus Martini, känner icke någon dotter med namnet Brita). Och någon anledning att betvivla Bromans uppgift om hennes här-