Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.
929
komst förefinnes ej. Brita och maken Nenzelius omtalas av G. Bucht, Härnö
sands hist., D. i, s. 340, 427 f.
S. 668, r. 2. Hans Olofsson Krok var handlande i Söderhamn, jfr Örnberg,
Årg. 7 (1891), s. 164.
S. 668, r. 8 f. Erik Montén blev slutl. (1746) kyrkoh. i Söderala (Hels.) och
dog 1757 (Hm., D. 3, s. 87 f.; Jensen, Bd 1, s. 54, 120 f.) Jfr även nedan s. 854.
S. 668, r. 16. Om Olof Montén (f 1737) se Hm., D. 3, s. 104 (här felaktigt
nämnd Eric); Jensen, Bd 1, s. 64 (efter Broman), 79 f., 119 f. (där hans icke
klanderfria liv och leverne beröres), 151. Jfr även nedan s. 854.
S. 668, r. 6 nedifr. Om Olaus Krook-Hamnell (| 1728 19/12) se G. Hellström,
Stockholms stads hm. (Sthm 1951), s. 643. Om makan och hennes släkt jfr även
Örnberg, Årg. 12 (1898), s. 146. Angående hennes fader, rådmannen Israel Jö-
ransson, se även Örnberg, ibid., s. 273 samt Stockholms rådhus o. råd, D. 2
(Sthm 1915), s. 202 f. Ifråga om Hamnells tidigare öden ger Hels. nat:s matrikel
(ms. U 700 c) en del upplysningar.
S. 669, r. i ff. Om de Hamnellska barnen lämnar Hellström, anf. st., bl. a.
följande upplysningar: Israel döptes 1722 1In (Bromans uppgift om födelseåret
torde sålunda ej vara riktig); Catharina Margareta döpt 1724 19/4, gift 1751 med
kapten Johan Lidner (f. 1716; avsked 1766); Olaus (döpt 1726 24/u blev slutl.
bruksdirektör vid Finnåker (Vstml.) och avled 1804. Utom dessa av Broman
nämnda syskon upptar Hellström ytterligare två: Anna Marika (döpt 1721) och
Johannes (döpt 1725), om vilka dock intet närmare är känt.
S. 669, r. 6 f. Rådman Erik Persson Torger namnes av Brun, Hudiksvalls
hist., D. i, s. 78 såsom en av stadens åldermän. Han var riksdagsman 1693
(Borgarståndets riksdagsprot. före frihetstiden, s. 407). Se även nedan, s. 787.
S. 669, r. 8 ff. Om Sigrid Krok, hennes make Olof Alftin och deras barn
se närmare nedan kommentaren till s. 807.
S. 670, r. 10 ff. Lars Källbjörnsson i Närby nämnes som underlagman i
Helsingland från åren 1616 och 1644 av A. A. von Stiernman, Swea och Götha
höfdinga-minne, D. 2 (Sthm 1835), s. 321. Han avled 1648. Hans maka, som hette
Brita Olofsdotter (se härnedan), fick samma år för makens förtjänster frihet
på hemmanet Åkre. Denna utsträcktes sedermera 1675 till sonen häradshövding
[Erik Larsson] Nerbelius [K. H-K enligt Flintenbergska saml., Hudiksvall,
Vol. 2 in fol.]. Som underlagman 1655 nämnes sonen Lars Larsson Nerbelius
(Stiernman, anf. st.); jfr om honom och hans hustru vidare nedan.
S. 670, r. 14 ff. Ifråga om de äldre generationerna av släkten Nerbelius har
Broman av åtskilligt att döma varit otillräckligt underrättad. Till Lars Käll-
björnssons söner hörde sålunda icke blott Lars Larsson Nerbelius (r. 17 f.)
och Källbjörn Larsson N. (s. 676, r. 20 ff.) utan med all säkerhet även Peter
Larsson N. (s. 671, r. 8 ff.). Denne har Broman placerat som son till Lars Larsson,
vilket är orimligt; han skulle i så fall bl. a. ha blivit student i Upsala samtidigt
med eller event, ett år före fadern (!); dessutom säges uttryckligen i en liten ut
redning i Helsinge nat:s matrikel (vid s. 34), att han var bror till Källbjörn och Lars.
Med all sannolikhet förhåller det sig på liknande sätt med Erik Larsson
Nerbelius (s. 670, r. 11 ff. nedifr.), nämligen att icke heller han var son till Lars
Larsson N. utan — i likhet med nyssberörde Peter — bror till honom. Sålunda
uppger J. Kleberg i sitt verk över Krigskollegium (1930), däri Erik Nerbelius
Glysisvallur Il 59