Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.
979
tydligen såsom kronofogde i Helsinglands norra kontrakt med en viss myndighet
gentemot Hudiksvalls borgerskap, så t. ex. 1657 och 1661, fall varom Brun (D. i,
s. 69 o. s. 72 f.) berättar. Vid den sistnämnda tidpunkten befunno sig emellertid
hans egna affärer i ett synnerligen tilltrasslat skick med bristande redovisning m. m.
Utredningen härav försvårades dels av Lars Isaacssons sjukdom, dels av makan
Margareta Weifert (s. 817, r. 4 f.) och sonen studenten MArten Larsson (Vall
mo, r. 15), vilka gömt undan husets ägodelar dels på skilda håll inom den
egna gården, dels hos vänner och bekanta. Se härom närmare Brun, anf. arb.,
s. 73 f.
S. 817, r. 12. Isak Vallmo, uppges av Hels. nat:s matr. ha varit prästvigd.
S. 817, r. 15. Mårten Vallmo (jfr ovan) nämnes därsammastädes »Schriba in
Cancellaria Regia»; hans dödsår uppges här ha varit 1663.
S. 818, r. 2. Den man Broman nämner Marcus Israelis hette otvivelaktigt
Marcus Nicolai, se om honom Hm., D. 1, s. 155; B. G. Jonzon, Blad ur Bollnäs
församlings kyrkohist. (1—4, 1899—1900), s. 53 f. Hans maka Anna Grubb
tillhörde en annan gren av släkten Grubb än den Broman behandlat härovan
s. 620 ff. Hon var nämligen dotter till Pehr Andersson Grubb (Grubbe), som blev
borgmästare i Gefle 1525 och som — om man får tro genealogierna — var son till
Anders Pehrsson i Grubbe och Maria, Jacob Anderssons dotter i Bure, och
således broder till underlagmannen i Västerbotten Jacob Andersson (Grubb),
som Broman nämner s. 620 (r. 14 nedifr.) ehuru med felaktig härledning. Jfr J.
Selggren, Borgmästare i Gefle (i Meddel. af Gestrikl. fornminnesfören., 1902,
s. i—25), s. 2 samt här ovan kommentaren till s. 620 f.
S. 818, r. 7. Om Johannes M. Bullernæsius se Hm., D. 2, s. 454 t. Bromans
uppgift, att han skulle ha varit k. hovpredikant är felaktig; han var däremot
informator för de kungliga pagerna. Jfr även Elgenstierna, 7, s. 267.
S. 818, r. 12. Om Marcus Johannis Simming (f. 1621, f 1690 27/„), hans
levnadsöden, prästerliga tjänster m. m. se Hagström, Strengnäs stifts hm., 2,
s. 152—159; G. Hellström, Stockholms stads hm., s. 532 f.; här lämnas också
uPPgifter (särskilt pålitliga hos Hellström) om hans båda giften och hans barn.
Han var gift 1:0 1652 med den här nämnda Sara Troilia (f. 1635), dotter av kyrkoh.
Uno Troilius (f. 1586, f 1664) och hans maka Margareta Zebrazyntia (Sæbro-
zyntia) eller Hansdotter Burea (f. 1594, f 1657), den bekanta »Stor-Mor i Dalom»
(om henne, resp. hennes ättlingar kan ses Muncktell, Westerås stifts hm., D. 2,
s. 216, 218, vidare H. Lundborgs Efterskrift till Aiwa Uppströms romantiserade
teckning 'Stor-Mor i Dalom' 3:e uppl. (Sthm 1900), s. 179 f.; A. Vestgärds i Dalar
nas hembygdsbok, 1932, s. 37 ff.). Om Simmings 2:a gifte 1671 med Anna Stiern-
man se ovan s. 622. Barnen voro 9 i i:a giftet och 4 i 2:a. — Om hans visitation
av Gefle skola 1666 se Lundén, Bidrag t. Gävle skolors hist., D. 1, s. 150 ff.
S. 819, r. 18. Om Uno Simming (vars av Broman uppgivna födelseår torde
vara felaktigt) se Hm., D. 2, s. 311.
S. 819, r. 20. Om E. Leuchovius, gift med Sara Dahlberg, se Elgenstierna,
2. s. 433-
S. 819, r. 7 nedifr. Om Marcus Unonis Simming (f 1752) se Hm., D. 3, s. 145
ff.; dennes dotter Beata Charlotta blev 1752 gift med major Carl Fredr. Pay-
kull (f. 1719, f 1789), se Elgenstierna, 5, s. 670 o. ovan s. 721 med kommentar.
S. 820, r. 4. Om kyrkoh. And. Fast, hans maka och de sex barnen se Hm.,