Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster.
D. 3. s. 311 f. (Efter Fasts död gifte änkan om sig med hans efterträdare kyrkoh.
Olof O. Rönmark och hade med honom en son Nils, se ibid., s. 312.)
S. 820, r. 8. Löjtnant Wilh. Wode är säkerligen identisk med den Magnus
Wilh. W. (f. 1683), för vars krigarbana (från 1700) och ryska fångenskap (1709—22)
närmare redogöres i Lewenhaupt1 Karl XILs officerare, 2, s. 768.
S. 820, r. 13. Om Erik Simming, adl. Simmingsköld, se Elgenstierna, 7,
s. 268.
S. 820, r. 17. Om Petrus Simming (f 1683), hans tvenne giften, hans barn m. m.
se Hm., D. 3, s. 461 f. De förmenta spökerierna skildrade han i en tryckt skrift
'Contra Luranum', om vilken kan ses t. ex. Warmholtz, Bibliotheca hist, sueo-
goth. no. 1228.; G. E. Klemming, Ur en antecknares samlingar (Sthm-uppl.),
s. 177 f.
S. 820, r. 10 nedifr. Om Ol. Becchius (f. 1615, f 1690), slutligen kyrkoh. i
Edebo (Upl.), se Hm., D. 1, s. 299. Han uppges här ha varit gift med Catharina
Bergman, tydligen ett senare gifte.
S. 820, r. 6 nedifr. Wilhelm Marci Björkman se Hm., D. 2, s. 213.
S. 820, r. 2 nedifr. Om Nicolaus Marci Bullernæsius (Schomerus) vet Hm.,
2, s. 319 föga mer än att han blev student 1607 och att han hade en son Marcus.
S. 821, r. 4. Om Nils Larsson Bullernæsius se Hm., D. 2, s. 372 f.
S. 821, r. 12. Om Petrus Nilsson Bullernæsius (f 1632), se Muncktell,
Westerås stifts hm., D. 2, s. 453. Om Bullernæsius, hans släkt och hans författar
skap gör dottersonen biskop Jesper Swedberg i sin självbiografi (J. S:s Lefwernes
beskrifning, utg. av G. Wetterberg, i, Lund 1941 = Skr. utg. av Vet.-soc. i Lund,
25:1), s. 20 f. en del uttalanden.
S. 821, r. 20. Om Anna Pärsdotter (f 1697) och hennes make bergsmannen
Daniel Isaksson (f. 1610, f 1680), biskop Jesper Swedbergs föräldrar, se bl. a.
Elgenstierna, 7, s. 654.
S. 821, r. 22. Barbara (Barbro) Danielsdotters man nämnes allmänt Jo
han Moræus (så i H. D. Spöring, Johannis Moræi . . . äre-minne, Sthm 1743,
s. 12; i Sacklén, Sveriges läkare-hist., 2:1, s. 530; C. W. Hjorth, Genealogiska
anteckningar, D. 2 (Norrtälje 1937), s- 8 med vidlyftiga utredningar rörande släk
ten Moræus osv.); om sonen med. d:r Johan Moræus se nämnda tre arbeten, Sv.
män o. kvinnor, 5, s. 335 osv. Barnens inbördes ordning var (enligt Hjorth, s. ii):
i: Sara Lisa (se nedan), 2—3: Daniel och Johan, födda 1717, döda unga (Jo
han 1720), 4: Barbara f. 1718, f 1730, 5: Johan II (se nedan), 6: Anna Stina
(d:o), 7: Per (d:o).
S. 821, r. 4 nedifr. Angående Sara Lisa Moræa, (f. 1716, f 1806), som 1739
blev Carl Linnæus’ adlad von Linnés maka, hänvisas till den rika biografiska
litteraturen om Linné.
S. 821, r. 1 nedifr. Johan Moræus d. y. (f. 1719, f 1773) blev bergsfiskal vid
St. Kopparberg (J. A. Almquist, Bergskollegium, s. 244).
S. 822, r. i. Anna Stina Moræa (f. 1721) ingick 1745 äktenskap med asses
sorn med. d:r Olof Kalmeter (Sacklén, anf. arb., 2:1, s. 647).
S. 822, r. 3. Petrus (Per) Moræus (f. 1726, f 1793) blev rådman i Falun
(Örnberg, Årg. 12, s. 265).
S. 822, r. 9 ff. Om Olaus Canuti (Helsingus) — omtalad av Broman även
Glysisv. D. 2, s. 480 — hans levnad, familjeförhållanden m. m. se en utmärkt