Automatisk teckenläsning (OCR)
Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster. Någon AI-tolkad läshjälp finns inte för den här sidan.
Helsingica.
Ur Bergsjö kyrkoarkiv. 3.
En ansenlig del af kyrkans inkomster åtgick till nattvardsvin; sä im-
köptes 1729 en ankar Höglands vin för 75 daler, V2 dito Spanskt för 6>0
daler, 1Za dito Piccardins för 52 daler och 1Z2 dito Franskt för 30 dale;r.
Bland kyrkokassans inkomster finner man t. ex. 1672; testamentte
efter ett lappbarn 1 daler; 1716 gåfvo 6 lappar som gingo till h[eligai]
nattvarden 12 öre.
Kyrkans kontanta medel utlånades mot pant; någon ränta synees
däremot ej hafva betingats. 1726 bestämdes att om panten icke på 3
år blefve igenlöst skulle den höra kyrkan till och å häradstinget uppbjiu-
das och försäljas. Säkerheten synes mestadels hafva bestått af silfve;r-
skedar och dylikt. Så utlånades 1746 ett belopp af 450 daler till en
leutnant mot revers och pant af en förgylld silfverbägare,' en del silfve:r-
skedar, ett byxsäcks-ur och en värja med silfverfäste. Lånet återbetalia-
des 1750.
Efter ett syneinstrument från 1682 och protokollet vid Visitationen
1690 må här meddelas förteckning på de olika husen i prästgården.
Socknens hus i mangården voro: herrestugan (halfparten och kow-
kammaren; den andra halfparten tillhörde Pastor); Källaren med källair-
svalen och löftet; Bryggestugun »med baakungs Spys och Muhrpanna» ;
Stallet med det östra portlidret samt den gamla boden med löftet öfver.
— Utom mangården: Tiondelada med tvänne golf; Loga och halmlidesr;
Fähus, svinhus och torkestuga samt ett herber.
Följande hus inlöstes 1682 af då tillträdande Pastor från företrä
darens sterbhus: Mältstuga och badstuga; »Sängiestugun» söder i gåir-
den med sängar och målning; Bagerstugun med framkammare norr i gäir-
den med fenster; Halfva mellankammaren, undantagandes spisen, samt
halfva »ferstugun» (antagligen i herrestugun; 9 st. fenster i denna skullle
socknemännen lösa af enkan); Södra fähuset och lilla fähuset, gethuset,
fårhuset och södra svinhuset ; Norra kornladan, foderboden och vedlidret
samt ett kvarnhus med stenar och järnredskap. 1690 förekomma ock:så
drängstugan med österstugan samt en kålkällare.
Uti Kaplansgården höll socknen 1690 en »Kappelans Stugu mied
Spys och baakung; item en Kammar med Spys under ett Taak ; mied
en Skorsteenspypa».
Prästbordet utgjordes af Wästeråkern och Badstuguåkern (utsäide
råg och korn 7 tunnor) samt Norre och Södre åkern (utsäde 6 tunnor);
dessutom 11 stycken »Engies Ladur» hvilka alla tillhopa innehöllo ttill
det högsta 40 lagom skrindor hö, »och liggia desse Engies-Iader krimg
om halfwa Sochnen». — Barnens undervisning var tidigt nog föremål fiör
prästerskapets omsorger. Vid prostetinget 1706 efterfrågades om någion