Bild 1007 / 1045

han undertiden kringwandrat med sina Arber, Arfwer, Harpior och har- pigor, at bese sin arf och egendom, såsom uti Sunarpe, Tunarpe, Ogarb', Ingesarb, Arberåd, Arvik och annorstädes; Om nu denna Sochnen aif berörde Arfvar Oddur sit nampn ärfft, lemnar man Antiquariis at judi— cera och döma. §: 3: Straxt ofwan för Kyrckian, uti Elfwen, är en ud heller nä:s kallat Arnäs. Om nu Sochnen arå arnäså el:r Arberå, där af är wor ­ den nämder, heller och om bem:te ud af Sochnen sit nampn bekommit., statuerar man icke wist. §: 4: Uti Elfwen både åfwan, mit och nedan för Kyrckan, är et stenigt grund, hvilcket i tårra somrar, när litet watn är, til en stor dehil synes och blifwer tårt. Sådana grund warda efter åthskilliga Sochnars dialect nu kallade Sten or nu Har, mahr, mahl och ar ; och kan lättekm hända at wåra g. Förfäder på denna situation sina ögon kastat och i följe där af Kyrkan Areå kyrckia kallat, hwilket sedermera i Arberä Arbrå el:r Arberåd förbyt är. Och äfwen Näset man i förgående §;: omtalte arnäs, h. e. et Näs som hörer til den Sten har el:r ar. §: o: Kyrckian är beklagligast afbränder Anno 1635: och alle de där inne befinteliga g: bref och monumenter omkomna. Et g. Testaments bref, på Rismyr täckten, som är i Påfwadömet gifwen undeir Prästebordet utaf en som bodt i Nåränge by, men sedan flytjat til Lius- dahl Sochn, är för mer än 40: åhr sedan bortkommit. Ordaformen ii brefwet war sådana: at Prästen skulle giöra Siahle mässa för hans, hans hustros och effterkommandernas siählar til Ewig tidh. Hwilckett Sahl: Kyrckioherden uti Färila Sochn H:r Johan Berg tillika med någrat ,bönder som brefwet sedt, uti Iifz tiden betygade. §: 6: Sochnenes ålder är obekant, dock lär hon otwifwelachtiglt jämwäl i Hedendomen warit här och där bebod, om hwilcket witna åth­ skilliga ättehögar, dels wed Byn Hänssätter, dels wed Nåränge uti Böhle :: Fast än där wed inga Runstenar äro til at finna, som man kunnat ährnåi kunskap om. §: 7: The bönder som här först bodt äro effter sägn 1: En Brukz- man Thure i Bierckan, hwilcken insiö ligger i mihl öster uth ifrå Bym Hänsätter. Thenne Brukzman hafwer hafft 3:ne Hammar smidjor, aif hwilcka den ena ståt wid Sanna hemmanet, wid Bierke ålms utlop unge­ fähr, därest han smidt Arberåds Kyrckio döhr af järnplåtar, och säjesi hafft så stor styreka, at han allena burit henne til siös på sit yxe skafft.. 2: Jebbe el:r Jeppe på Storöhn i Niarne, hwilcken då han hafft sin resande Konung til gäst har upstält et så stort silfwerband el:r kädja i Portlidret, at Konungen med hehla sit följe där igenom wandrat. §: 8: Hwad Sochnens Situation beträffar kan man wäl säja, at om Sommartidh fins näppm någon behageligare ort, hälst emedan hon warder i twänne deldar fördehlad af Liusna Elf, hwilcken på thet ena stället hastigt frambrusar, på det andra med et sachta Iop framflyter. Kring denna Elf äre et ansenligit antahl af bärliga ängar, grönskande åkrar, och med många blommor uthzirade wretar, så at man sådant icke utan särdeles nöje kan åskåda. (Forts.) Tredje delens 5:e häfte kommer att innehålla: Guds rika fatebur uti Helsinge-Luften (inledning om fåglar. Beskrifning på fångstredskap. Ankor, dufvor, gäss, höns, kalkoner. Skogsfåglar.) Uppsala, Edv. Berlings boktryckeri, 1917. Göteborgs v ; : \ STADSBIBLIOTEK