Bild 1006 / 1045

Skannad bild 1006 av 1045

Skannad sida 1006 ur Glysisvallur Del III
Automatisk teckenläsning (OCR)

Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster. Någon AI-tolkad läshjälp finns inte för den här sidan.

Airberåd och de äldsta der belägne byar jämväl och ifrån Swerdsiö, Liixan oclh Or öfwer Elivagar, det äro de Siöar emellan Dalarne och Htelsinglanid, til Alpta och Ofwanåker som Hervarar Saga bewitnar och föirmiäler om Starkader som der warit och bodt hafwer.1 Altsä när de annat åhr och sedermera hafwa kommit tilbaka, och beesk rifwit samt låtit se och förfara Landsens beskaffenhet, fruchtbarhet occh för mon, så uthi Sädens wäxande som boskaps skötsel och fiskerie mied ålfiske, lax, Id och annat, uthi AlUpotta, Baldanäs, Hanebo, Säder- sttad., Söderala, Norala och flerestädes, så hafwa de andre med förundran täinkt och sagt: Detta landet, som bergigt, skogachtigt och obrukeligit sjyntes, ä.r et godt och ymnigt land, låtandes sig wäl bebos och Wår HIerre som i himmelen är har sedt öfwer det, samt lemnats uthan in- biyggare in til denna tiden. Sedan är landet i de flera Soknar och byar mera bebodt och bnukat wordet. Ja och så wida, at folket ther ifrån til Medelpad, Ån- gtermanland och Wästerbotn alt in til Tornö, synes hafwa kommit, hwarest dte et folkslag af annat tungomål ifrån Finland och Österbot n mött lnafvwa. Dessa hafwa och kommit genom Polen och Ryssland på andra siida.n Finska och Botniska wiken; Och af dem äro Lapparne uthgångne, iffrån Lappo Sokn, Lappis (?) och andre orter. Folket i Heisingland hafwa tilförne warit och äro jämväl i denna tiideai bekymrade om renlighet, arbete, sparsamhet och frikostighet emot frrärmmande. The lefde fordom, lika som Adelsmän, och woro doch Åkermän- Theras boningar och bygningar äro beqwäme, wakre och emdels målade, med sina fönster i Söder, at undfå Solskenet om Winter- tiide.n och eljest. -------- — För mig är och berättat att några Systrar ifrån Helsing- kand blifwit giffte til Österbotn i Finland, hwarföre de och sedermehra liärdt sina barn tala Swänska, så at the mehrendels wid Siösijdan i österbotn Swänska Språket kunna. Anmärkningar öfwer Arberåd Församling uti Helsinglands Södre Contract. (af L. Waldner, 1721.) §: t. Hwad som Sochnens nampn angår, har man dess radicem itcke så Lnfallibelt kunnat uthleta : utan håller så före, at uthländske som uindertiden pännan fört, det anten afstympat, förbyt, heller åthminstone mågot färwärrat och ändrat. Men ehuru det är, så wil man dock en Oich annan conjectur anföra, som til äfwentyrs sanningen icke skal synas aildeles Qilik. §j: 0JL: Orpheus, Diodorus Siculus, Herodotus, Edda etc. skrifwa om em som kallas Ore heller Orus, hwilcken war Jovis och Isidis sohn, en Ibohren Helsunge och tapper kämpe hos wåra, samme som Baggen, af Inonom hafwa några orter fåt sit nampn, utpote Orsten, Ore, Oreswik eetc:: Bemelte Orus Senior är och Arver, Arfvar Oddur kallad, hafwandes 1 Dock hafwa Jättar ifrån urgamla tider bebodt Hälsingland, hwar utaf diet också Jotunheimar eller Jättahem kallades. Men hwadan desse Jättar hiafwa kommit eller på hvvad tid theras intog skedde, thet ställes ännu til at tbetänkia; om det warit strax efter tungomålens förbistring eller uti Josuæ tid, aaf the Resar i Ganaans land.